Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FTee, Schmid, Lingner, Holtsch, Hiibner, LUben, Rohn,
Oster-raann & Wegener, Nadler, Waltemann, Schockow, ScbUtze, Gutb,
Alleker m. fl. Af dessa hafva Nadler, Waltemann, Hiibner och
Rohn utgifvit sina beaktansvärda arbeten i metodik år 1890,
Schockow 1888. De flesta öfriga på 1880-talet. — Under sådana
förhållanden torde det vara något vågadt att påstå, att den af
oss framställda åsikten om språklärans ställning vid
undervisningen i modersmålet är föråldrad. — Lika lätt är det att
gen-drifva den andra anmärkningen. Vi behöfva endast hänvisa till
folkskoleinspektörernas berättelser för inspektion sskedet 1882—
1886. Flera inspektörer vitsorda, att just i de områden, där man
vid undervisningen i språklära gått i cn mera praktisk riktning,
•där har man fått goda resultat. Särskildt tala några inspektörer
om att man haft god nytta af Norléns öfningsbok.
Härmed torde vi tillräckligt hafva sysselsatt oss med d:r S:s
anmärkningar mot den af oss förordade metoden. Vi skola nu
ägna några ord åt den, som d:r S. framställt som sin. Först
hafva vi då att säga, att det skulle högligen fröjda oss, om
undervisningen i modersmålet genom den skulle kunna föras
framåt. Men vi befara, att den ej lämpar sig för vår svenska
folkskola, sådan den 1 allmänhet på landsbygden är organiserad.
— Möjligen kan den enligt vårt förmenande användas i sådana
skolor, där en lärare sköter endast en klass, ehuru vi frukta, att
det blir ganska svårt att medelst den kunna grundligt bibringa
en så omfattande lärokurs i modersmålets språklära som den,
d:r S. föreslagit, äfven i en sådan folkskola. I folkskolan äro
nämligen klasserna gemenligen stora, barnen mycket olika
hvarandra med hänsyn till begåfning, tiden, som kan användas till
undervisning i språklära, kort samt öfriga förhållanden, som kunna
inverka på undervisningen, ofta ogynnsamma. För öfrigt är
metoden hvarken ny eller originell. Åtminstone i hufvuddrag
hafva vi läst den i mer än ett metodiskt arbete.
Af det föregående torde framgå, att d:r S. ej öfvertygat oss
därom, att den uppfattning om språkundervisningens mål och
metod, som lärobokskommittéen och normalplanen framställt, är
oriktig. Vi hafva tvärt om af honom blifvit alltmera styrkta i
den åsikten, att för den svenska folkskolan, sådan den i
allmänhet är gestaltad, den undervisning i språklära, som af
lärobokskommittéen och normalplanen förordas* är den under nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
