- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 10 (1891) /
45

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna hafva omedelbar nytta sin framtida lefnadsställning.
Ej få vittnen kunna ock intyga, att vid den bildningsanstalt,
jag har äran förestå, med allvar drages i härnöd just mot den
dressyrartade, mekaniska undervisningen. — Det måste under
sådana förhållanden förekomma underligt, att d:r S. velat
framkomma med sådana antydningar, som han framställt på sid.
40 och 41 i sin »Språkbildning». Ej heller hade man väntat att
få se det påståendet, att de, som tala för en praktisk
undervisning i språklära, medverka till samhällets upplösning i skilda
grupper eller »kaster». Särskildt måste det förekomma
besynnerligt, att den beskyllningen riktats mot oss, som alltid sökt
häfda den grundsatsen, att skillnaden mellan den bildning, som
folkskolan och det allmänna läroverket bör gifva, ligger icke i
arten utan i graden, och som, hvarom våra pedagogiska arbeten
nogsamt vittna, så godt vi förmått, arbetat för en undervisning,
som under och genom meddelande af sanna, nyttiga och goda
kunskaper söker främja barnens utveckling i formellt hänseende.
— Omedelbart efter talet om normalplanens och våra
jordkrypande pedagogiska åsikter framställer d:r S. de höga ideala
mål, han uppställer för skolarbetet. Vi hafva trots de
beskyllningar om motsatsen, d:r S. behagat rikta mot oss, i hufvudsak
ej något att invända mot dessa, fastän vi ej anse dem
uttömmande och äro nog djärfva att tro, att de kunna nås åtminstone
i vissa hänseenden på annan väg, än den d:r S. anser vara
den bästa.

Äfven de anmärkningar, vi vågat framställa mot d:r S:s
lärobok i modersmålets form- och satslära, äro naturligtvis i
hans ögon opåkallade. Vi vilja ej upptaga utrymmet med att
försvara dem. Den, som finner sig tillfredsställd af d:r S:s
mot-bevisning, må gärna vara det; vi vilja endast helt kort
framställa ett och annat skäl för den åsikt, som vi fortfarande hysa,
att d:r S:s lärobok ej är lämplig för den vanliga folkskolan. Ett
af dessa skäl är, att den i vissa fall är alltför rik på
gramma-tiska termer och kategorier. I läran om verb förekomma t. ex.
följande: verb (handlingsord), numerus, person, tempus
(tidsform), modus (utsägesätt), form, konjugation (böjning),
singu-laris, pluralis, första, andra, tredje person, ofullbordad och
fullbordad handling i förfluten, närvarande och tillkommande tid,
presens, perfektum, imperfektum, pluskvamperfektum, futurum,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/10/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free