Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af hufvudlärarne hade öfningsskolan på sin lott, en
börda, som redan från början kändes för tung, hvarför man också
redan nu hemställde om anslag till lön åt en lärare för
småskolan. Gruppindelning omtalas icke i 1862 års reglemente
men förekom åtminstone i ett seminarium utom det, som ofvan
meddelade redogörelse gäller, och där var tredje klassen delad
i 4 grupper. Jämte öfningarna i folkskolan förekommo i
somliga seminarier äfven öfningar i klassrummet, dit någon afdelning
af skolbarnen uppkallades. Detta bruk gaf anledning till ett
stadgande i K. M:ts förnyade reglemente för rikets seminarier
den l december 1865, att så skulle ske. Såsom redan har blifvit
nämndt, fordrades skriftliga utkast såsom förberedelse till
öf-ningslektionerna, somligstädes endast dispositioner men
annorstädes i frågor och svar utförda framställningar, det senare
framför allt i kristendomskunskap och modersmålet. Huruvida
alla elever i den skolpliktiga gruppen ålades att vara på detta
sätt rustade, måste lämnas oafgjordt, men anledning till det
antagandet saknas icke. Om så var, kan det icke nekas, att
vinsten af hvarje lektion måste hafva varit mycket rikare, än
nu ofta är fallet. Men förvånad frågar man, huru elevernas tid
och krafter räckte till. Huru man tillgodosåg elevernas behof
att lära sig på egen hand sköta en skola, nämnes icke i någon
berättelse för detta läsår. Men svårligen torde detta få anses
betyda, att denna viktiga sida af elevernas utbildning var
förbisedd.
Det skulle vara af stort intresse att i hufvuddrag känna
de metodiska grundsatser, som vid de praktiska öfningarna på
den tiden gjordes gällande. Men huru få kännedom därom?
Hvem minnes det? Lyckligtvis innehåller en berättelse frän
detta läsår rätt viktiga upplysningar härom. Ett utdrag ur
denna berättelse må tjäna till belysning.
få lägsta stadiet inhämtade barnen de bibliska berättelserna
genom lärarens muntliga meddelande. Men, sedan de hade
vunnit färdighet i innanläsning, hngo de läxor inom det område,
som de förut genom muntligt meddelande hade lärt känna.
Därefter fingo de inlära bibelspråk och psalmer. När på detta
sätt en grundval hade blifvit lagd, en fast utgångspunkt vunnen
och erforderliga exempel till belysning inhämtade, begynte
katekesundervisningen, hvarvid man utgick, ej från systemet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
