Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skoleafdelningen, höllos talöfningar i sammanhang med
åskåd-ningBöfningarna. Med de äldre barnen genoingicks det
allmännaste af form- och satsläran. Detta skedde under anslutning
till Glasells läsebok och utan användning af latinska termer. I
syfte att öka ordförrådet och befordra större färdighet att bruka
språket i tal och skrift ledde man barnen till att bilda satser,
dels själfständigt, dels med anslutning till läseboken, genom att
låta dem skrifva uppsatser, återgifva ett genomgånget
läseboks-stycke eller själfva bilda stycken i likhet med läsebokens, dock
med själfvalda ord och händelser.
1 historien fingo barnen .läxor ur en mindre lärobok, men
därjämte meddelade läraren muntligen berättelser rörande viktiga
tilldragelser och märkvärdigare personer. Vid undervisningen
i geografi utgick man från det närmaste, skolrummet, staden,
provinsen, och därifrån fortgick man till det mera aflägsna.
Muntligen skildrades hvaije provins särskildt: den fysiska
beskaffenheten, invånarnes karakter, dess hufvudnäringar o. s. v.
Vid räkneundervisningen bildade hufvudräkning
utgångspunkten. Klar uppfattning och bestämd redogörelse för
uppgifterna med tillhjälp af åskådningsmateriel var hufvudsak, men
mekanisk öfning försummades icke.
Vid undervisningen i naturkunnighet gällde såsom regel,
att de enskilda djuren endast då nämndes, när de utgjorde typer
för något visst hufvudsakligt kännetecken. Detta är allt, som
säges om undervisningen i naturkunnighet, men det är i sig
märkligt nog. Allt beror dock på, huru orden böra tydas.
Om man med denna skildring jämför, hvad
folkskoleinspektörerna hafva meddelat angående skolornas organisation och
undervisningens beskaffenhet under den första inspektionsperioden,
åren 1861—1863, lär man icke utan väld kunna förneka, att
seminariernas öfningsskolor och undervisningen där stodo såsom
mönster, efter hvilka de utgående lärarae hade all anledning att
söka omgestalta de skolor, som anförtroddes åt deras ledning.
Jag vågar dock icke påstå, att alla öfningsskolor under detta
läsår voro lika lyckligt lottade som den här ofvan beskrifha, och
detta helt enkelt på grund däraf, att källorna icke tillåta ett
allmänt omdöme. Men äfven om man skulle antaga, att denna
öfningsskola i afseende på organisation och arbetssätt stod främst
af alla i riket, är det dock ett glädjande faktum, att de prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
