Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska öfningarna åtminstone vid ett seminarium bedrefvos under
så lyckliga omständigheter och på ett sådant sätt.
Seminarierna omfattades denna tid af regeringen med ett
sällspordt intresse, alltsedan F. F. Carlson den 1 augusti 1863
hade öfvertagit Ecklesiastikdepartementets ledning. Frukterna
af detta intresse och af Btatsrådet Carlsons blick för
folkbildningens kraf blefvo närmast tvenne: seminarierna erhöilo dels
ett välbehöfligt tillskott i lärarekrafter, så att hufvudlärarnes
antal blef 4 i stället för 2, dels en fastare och bättre organisation.
Den förra förbättringen inträdde icke på en gång i alla
seminarier utan så småningom: i Linköping och Lund från och med
höstterminen 1864, i Stockholm, Uppsala och Göteborg 1865, i
Skara, Växjö och Hemösand 1866 och i Karlstad 1867. Den
bättre organisationen gafs genom K. M:ts förnyade reglemente
for rikets seminarier den 1 december 1865. hvilket naturligtvis
endast kunde tillämpas i den mån seminarierna utvidgades.
Detta reglemente innehöll många för de praktiska
öfnin-gama viktiga stadganden. Såsom redan blifvit nämn dt,
före-skrefs nu uttryckligen, att en öfningsskola skulle vara förenad
med hvaije seminarium, samt att denna skulle skötas, i
seminarier för manliga elever af en bland adjunkterna och i
seminarier för kvinnliga af en lärarinna. Då hvem som helst af
adjunkterna kunde få sig ålagd t att sköta denna syssla, var det
stadgandet väl behöfligt, att den, som aflade prof för
adjunkts-tjänst, äfven skulle undervisa i seminariets öfningsskola i alla
där förekommande ämnen. De praktiska öfningarna skulle nu
liksom forut begynna i 2:dra klassen, och inträdessökande, som
ville vinna inträde i 3:dje klass, måste utoup stadgade
kunskaper äfven kunna förete betyg om väl vitsordad tjänstgöring
i folkskola under minst ett halft år. Timtalet för de praktiska
öfningarna var i 2:dra klassen detsamma som förut, d. ä. 6, men
i 3:dje blott 12 timmar i veckan. Den förut omtalade
gruppindelningen blef nu påbjuden, men i huru många grupper hvarje
klass skulle indelas, lämnades oafgjordt, och praxis blef mycket
olika. Den 2:dra klassens uppgift i skolan blef densamma som
förut: eleverna voro fortfarande under skolbesöken i allmänhet
dömda till passivitet. Men när de väl hunno upp i 3:dje
klassen, fingo de desto mera att göra: utom de 12 timmarna i
öfningsskolan skulle de äfven i klassrummet, dit smärre afdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
