Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar af skolbarn å allmänna lärotimmar uppkallades,
»sorgfälligt handledas att meddela undervisning i alla folkskolans
läro- och öfningsämnen». Skriftliga uppsatser såsom förberedelser
till de praktiska öfningarna omtalas men föreskrifvas icke.
Däremot stadgas, att hvarje elev måste för afgångsexamen »förete
af honom under vederbörande lärares uppsikt utarbetade
förberedande utkast till undervisning i något kristendomskunskapen
tillhörande stycke och i svenska språket». Slutligen stadgades
också, att elev, som i det praktiska profvet icke hade ådagalagt
godkänd undervisningsskicklighet, måste för att erhålla
kompetens till läraresyssla å nyo undergå fullständig afgångsexamen.
Man behöfver blott erinra sig, huru obestämd lagstiftningen
angående de praktiska öfningarna förut var, för att inse, huru
viktiga framsteg de båda reglementena af 1862 och 1865
innebära. Före 1862 fanns nämligen ingenting mera stadgadt än det,
att domkapitlen borde bereda »skollärareelevema» tillfälle »att
uti någon folkskola erhålla praktisk bildning för skollärarekallet»
samt »tillse, att praktisk öfning i lärarekallet förenas med
teoretisk skicklighet». Dessa stadganden återfinnas i 1842 års
folkskolestadga, § 5.
Reglementets föreskrift om gruppindelning tillämpades på
olika sätt. Medan det vanliga var, att 3:dje klassen delades i
2 grupper, förekom till och med indelning i 6. I ett seminarium
befattade man sig alls icke med gruppindelning. Mot sist
nämnda förhållande gjordes anmärkning på rektorsmötet 1870,
hvilket gaf anledning till en förklaring i den följande
årsberättelsen. Där upplyses till en början, att elevernas ringa antal
icke hade gjort gruppindelning nödvändig, och därpå tillägges
följande: »Man har dessutom hyst vissa betänkligheter vid en
sådan fördelning, emedan det visat sig, att eleverna väl behöft
de uppgifna timmarna odelade för att vinna önskad färdighet
och stadga i det maktpåliggande lärarekallet. Och då alla
lärame i tur på bestämda timmar öfvervaka och handleda 3:dje
klassens öfningar, hvarvid hvar och en genomgår en visserligen
kort men dock sammanhängande kurs i de föresatta ämnena,
så synes det, som om läijungames uppfattning och behållning
af dessa öfningar äfven borde vinna mera enhet och
sammanhang, då de alla på en gång äro närvarande samt ömsevis få
höra lärarens undervisning och ömsevis hvarandras.» Så långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
