Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också visat sig möjligt att anordna de s. k. proflektionema så,
att de icke förorsaka några af brott i öfningsskolans arbete.
Man kunde ju ibland få lämpligare ämnen för prof, om man
valde här och där, men på ett sådant hoppande hit och dit
skulle både seminarie-eleverna och öfningsskolans barn förlora.
Det är en erfarenhet, att den elev, som öfvar sig i
skol-hållning, behöfver någon ledning, om han skall kunna draga rätt
lärdom af det, som han hör och ser. Det är icke nog, att han
infinner sig och förblifver i skolan under de bestämda dagarna,
följer barnen ut och in, håller sina lektioner och hör på, medan
kamraterna undervisa, utan den lärare, som leder öfningsskolan,
måste gifva honom synpunkter och anvisningar, _då han böljar,
ledning och råd under tiden samt låta honom muntligen eller
möjligen skriftligen redogöra för det viktigaste, han har
iakttagit under sin skolhållning. Naturligtvis faster den erfame
läraren i sammanhang därmed hans uppmärksamhet äfven på
andra skolförhållanden, som komma att möta honom i lifvet.
Detta är tydligtvis lika nödvändigt som granskning af enskilda
lektioner. I hvad mån detta behof tillgodosågs, lämna
berättelserna osagd t.
Beredelserna för de praktiska öfningama måtte hafva tagit
en mycket dryg del af elevernas tid och krafter i anspråk.
Visserligen förekommo i slutet af årtiondet skriftliga utkast icke
i den utsträckning som förut utan i allmänhet blott i
kristen-domskunskap och modersmålet, men flerstädes fordrades, att alla
elever i den grupp, som besökte öfningsskolan, skulle vara
beredda för hvarje timme, i somliga ämnen med, i andra utan
skriftliga utkast. I en årsberättelse meddelas till och med, att hvarje
elev i högsta klassen dagligen måst vara beredd att i något ämne
aflägga praktiskt prof. Till detta meddelande fogas följande
anmärkning: »Ehuru elevernas arbete härigenom icke obetydligt
ökats, har dock en rik ersättning för mödan vunnits genom den
vana och säkerhet i förening med ledighet, som under sista
delen af lärotiden har utmärkt ett större antal af eleverna, och
hvarom deras afgångsexamen bar vittnesbörd». Man kan icke
annat än förundra sig, huru den tidens seminarieelever stodo ut,
ty till arbetet kom dagligen den oro, som hos de flesta alltid
är förenad med tanken på ett prof, samt ovissheten, huru det
skulle gå, om man skulle kallas fram eller icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
