Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en lektion öfver ElbesandsteneomTådet. Planen var följande:
1. Vägen dit från Dresden, 2. områdets begränsning, 3.
bergstraktens ytbildning — en högslätt, utfårad af djupa dalar och
besatt med enstaka berg — bergens form, dels platåberg dels
kägelberg, namn och uppgift på höjden för ett par af dem —
dalarna och deras utseende, 4. befolkning och inkomstkällor.
Åskådningsmaterielen utgjordes blott af en stor, grof väggkarta
öfver konungariket Sachsen; hvarken fotografier eller andra
bilder företeddes. — öfverhufvud skilde sig denna lektion
knappt i någon mån från en vanlig bygdbeskrifning hos oss.
Ofvanstående är summan af hvad jag i denna
undervisnings-gren hade tillfälle att iakttaga; jag kände helt naturligt behof
att vinna någon närmare inblick i dess planläggning och
utförande. Se här, hvad jag i den vägen fann.
Af redogörelsen för realgymnasiet i Leipzig under läsåret
1890-91 inhämtas, att man i sexta, d. v. s. nedersta klassen,
ägnar två veckotimmar åt geografiundervisning och att hvad
som därvid genomgås är dels en framställning af de geografiska
grundbegreppen under studium af hembygden — detta under
första halfåret —, dels Sachsen utförligt, Tyska riket
öfversikt-ligt — detta under senare läsårsterminen. Man ägnar således
härstädeB endast ett halfår åt förevarande ämne. Sammalunda
befanns ju förhållandet vara i Dresden, sammalunda var det
ock vid realskolan i Leipzig, torde därför vara regel i Sachsens
allmänna skolor.
Huru det ställer sig vid folkskolorna i allmänhet känner
jag icke. Men jag skall meddela undervisningsplanen i detta
afseende för öfningsskolan vid folkskoleseminariet i Weimar, en
af de läroanstalter, där man torde lägga mesta vikt vid och
hafva bäst utarbetat metoden för undervisning i
hembygdskännedom.
Skolan är fyrklassig med åtta års kurs. Nedersta, fjärde,
klassen med sjuårs gamla lärjungar är ettårig, tredje tvåårig,
andra tvåårig och första, den högsta, treårig. De två nedersta
klasserna torde kunna anses motsvara vår småskola.
Undervisningen i Heimatskunde sönderfaller i bibringande
af kännedom om hemorten och meddelande af bekantskap med
hembygden; den förra lämnas i småskolan, den senare i
öfnings-Tidskrift för folkundervisningen,årg. 1892. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
