Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter uppskattning af afståndet från utsiktspunkten; efter tredje
utflykten få lärjungarne öfva sig med att i sand forma en
enkel relief öfver nejden, hvarvid stenar få tjänstgöra som tecken
för orterna. Af den kulle, som vid sista utflykten särskildt
betraktades, ritas först en profil och en omkrets, därpå afbildas
den i sand, och under jämförelse med en af läraren förfärdigad
pappreliefbild af kullen indelas sandmodellen i höjdskikt och
aftecknas därefter i plan. På detta sätt få barnen själfva
förfärdiga en höjdskiktskarta och böra väl då också ordentligt
förstå en dylik.
De fyra vandringarna i Ilms dal och dess omgifningar
bearbetas på enahanda sätt som de nu nämnda. Syftet med dem
är att skafia barnen erfarenhet om ett flodlopp och en dal. Till
den ändan få de i en sidodal iakttaga en källa, dennas rännil
och dess utmynnande i Ilm; i hufvuddalen få de lägga märke
till flodbädden, flodens olika strömning, det strida vattnets
användande till drifkraft, ängarna och dalväggarnas olika former.
De få dessutom tillfälle att besöka stenbrott, se barrskog med
dess växtlighet, löfekog med dess buskar och örter,
dagsverkare-samhälle, hemmansägareby, herrgård med omgifning. Öfver
dalsystemet forma barnen sedermera en relief i sand och
af-teckna denna i plan; den öfre årsklassen intecknar i sin ritning
några enkla höjdskiktlinier i dalsluttningarna. Härvid inhämta
de den lärdomen, att ju brantare en sluttning är, dess närmare
komma dess höjdskiktslinier att ligga hvarandra och tvärt om.
Under de sista vandringarna studeras Ettersberg, berget
norr om Weimar, på enahanda sätt som förut den lilla kullen
invid staden. Barnen få dessutom se, huru en bergbana löper i
sicksack uppför sluttningen, huru tegamas bördighet aftager, i
den mån de ligga högre upp, och att bergets rygg bildar en
vattenskillnad. Dessutom kunna de med ögonen följa Ilmdalen
en god sträcka af dess riktning mot öster, öfverblicka en god
del af Tyringen med dess städer och byar samt undeT något så
när gynnsamma förhållanden få en god vy af Tyringerwalds
kam. Vid planteckningen af Ettersberg införas streck mellan
de svagt tecknade höjdskiktslinierna för att vänja barnen vid
det afbildningssätt af höjder, som är det vanliga på våra kartor.1
1 Jfr Heimatskundllche Ausfliige vom Seminarlehrer Bechler,
Weimar 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
