Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunskaper menar man kunskap om alla Guds verk.
Medelpunkten i allt deras vetande är Kristus, på honom har all vishet
afseende, och hvad som för bort från honom, aktas för intet.
Bibeln är den förnämsta boken, men man studerar iifven andra
böcker, när man har tid och anledning därtill, dock med god
urskillning och så, att man aldrig glömmer, att deras författare
äro människor. Man skrifver aldrig några böcker för att göra
sitt namn kändt utan blott för att skingra villfarelser, främja
uppbyggelse och tjäna det allmänna bästa.
Lärare och predikanter har man jämnt så många, som
själarnas vård kräfver. Dessa umgås mildt och saktmodigt så väl
inbördes som med sina åhörare. Deras predikningar och
för-maningstal äro alltid uppbyggliga, och de uppbygga ej blott
med ord utan äfven genom sin vandel. De blygas för att lära
något, hvarom de själfva icke äro öfvertygade, något, som de
själfva icke hafva erfarit. Man föreställe sig, fortsätter
pilgrimen, huru jag skulle blygas och rodna, när jag tänkte på
det uppblåsta väsen, den högfärd, girighet, tvedräkt, frosseri
och allt köttsligt väsen, som råder bland våra andliga, hvilkas
ord och gärningar så motsäga hvarandra, att man icke kan
lösgöra sig från den tanken, att de blott såsom tidsfördrif predika
om kristliga dygder. —
Allegorien slutar därmed, att pilgrimen blifver af Herren
Kristus upptagen i denna lyckliga gemenskap. I hänryckning
och outsäglig glädje häröfver sjunker han ned på sina. knän
och utbrister: »I dig är all fullhet, all själaro. Ack, att jag så
sent skulle lära känna och älska dig, du eviga skönhet!»
Man kan knappast förundra sig, när man finner, att till
och med katolikerna tillerkänna denna allegori högt värde,
t. ex. då en framstående katolsk skriftställare yttrar, att det
äfven för en af kyrkans helige skulle vara en ära att hafva
diktat densamma.
Med en sådan världsåskådning, som har gifvit sig uttryck
i »Världens labyrint och hjärtats paradis», kunde Comenius icke
förtvifla. Han såg världen, sådan hon var, hennes djupa
för-därf, men han såg också, hvad hon kunde genom Guds nåd
blifva. Han hade med hela sin själ omfattat löftet om en ny,
lycklig tidsålder, då svärden skola omsmidas till plogbillar, då
lejon och lamm skola gå tillsammans i bet, då ett barn skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
