- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 11 (1892) /
102

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Huru långt mot norr låg då Schlesien i jämförelse med Halle?
Huru är det med landskapets höjd öfver hafvet? Kan det vara
mera skyddadt mot nordan vindar än Sachsen? Hurudan bör då
medelvärmen vara? Hvaraf beror ett områdes bevattning? Hvilka
vindar är det, som hufvudsakligen medföra regn i Halle? Så
är det ock i Schlesien. Mängden af regn är densamma där
som häT. Hvilket land äger rikligare tillgång på floder, Schlesien
eller provinsen Sachsen? Hvarför månne så? Kan den höga
bergstrakten i sydväst därvid vara af någon betydelse? Härpå
sammanfattades det väsentliga af en af gossarne.

Jordmånen på Schlesiens slättland är alldeles likadan som
kring Halle, hurudan således? Marken närmast floderna bär
likartad växtlighet som stränderna vid Saale, hurudan?
Hvarför? An de högre belägna, torrare ställena? Ja, som här kring
Halle. An Sudeternas sluttningar? Alldeles som på Harz och
i Tyringerwald.

Hvartill användes ängen? Hvad odlas på fälten? Hvartill
användes skogen? I sydöstra delen af Schlesien ligger en ort
som på några få år vuxit upp från en liten by såsom —
namnet på en i Halles grannskap belägen anfördes — till en stad i
lika stor som Halberstadt, hvad kan väl orsaken vara därtill?
Gossarne funderade. Kanske fabriker anlagts där? Då har
man väl stenkolsgrufvor? Därpå omtalades de båda största
städerna. Slutligen anställdes en jämförelse mellan Saale- och 1
Oderdalen, hvarvid likheterna och olikheterna antecknades på
svarta taflan.

Lektionen i Jena behandlade den »öfver-renska lågslätten»,
d. v. s. området mellan Basel och Mainz. Metoden var ungefar
densamma som i Halle.

En gosse kallades fram till kartan och fick på denna läsa
ut flodens lopp samt dalens begränsning och form, en annan
fick redogöra för kantbergen. Därefter kom den egentliga
behandlingen af ämnet. Först betraktades floden. Om denna
vore likartad i söder och norr? Hurudan i söder? Hvarför så
många armar och denna mängd af öar? Hurudan i norr?
Huru-dant vore sannolikt dess djup där i jämförelse med i söder?
Hvarför? Betydelsen däraf? Tillflödena? Sedan skulle en
lärjunge sammanfatta, men då detta blef hackigt och oredigt,
gjorde läraren det själf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/11/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free