Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med, att man föresatt sig ett godt och eftersträfvansvärdt mål.
Det ligger makt uppå, att målet icke förfuskas, och att man
under sina bemödanden att uppnå det icke låter sig förvillas af
biintressen.
Vi föranledas till denna erinran närmast på grund af
innehållet i hr Dalströms lärobok. Om denne förf. icke så bestämdt
sade sig vilja med sin språklära tjäna »utvecklingen af för*
mågan att rätt behandla språket i afseende på interpunktion och
kmgruenslärans viktigaste bestämmelser», skulle vi icke vågat tro
det. Eller hvad har han gjort för att särskildt komma skolan
till hjälp med afseende på interpunktionslärans behandling?
Han har uppställt några regler och förtydligat dessa med några
exempel. Hvad sen? Hafva ej dussintals författare gjort
detsamma före honom? Och skulle verkligen något mindre ån
detta kunnat göras, om han annars i sin bok ville tala om
skiljetecknen? — Huru har han vidare sökt göra
»kongruens-lärans viktigaste bestämmelser» till barnens egendom? Han har
genom rätt utförliga exempelsamlipgar gifvit läraren ett i det
hela godt »åskådningsmedel» till förklarande af den
gramma-tiska terminologien, och han har i sammanhang därmed äfven
gifvit »särskilda öfningsstycken utan kursivering» för inskärpande
af det »mera abstrakta läroinnehållet», d. v. s. i allmänhet
latinska namn med tillhörande definitioner. I princip är detta
ingenting nytt, om också principen blifvit i hr Dalströms bok
mera konsekvent genomförd och tillämpad, än hvad man är
van att finna i språkläror i allmänhet.
Hvad vinnes nu genom en undervisning, som nära ansluter
sig till en sålunda uppställd lärobok? Jo, lärjungarne böra
blifva väl hemmastadda med det system, som är bokens A och O,
och ernå icke ringa färdighet i »klassifikation» af språkets olika
delar. De böra känna, att orden i en sats kunna vara predikat
eller subjekt, attribut eller predikatsfyllnad, objekt eller adverbial.
De kunna vara i stånd att skilja mellan personliga, possessiva,
demonstrativa, interrogativa, relativa och indefinita pronomina.
De hopblanda ej uttrycken »konkreta» och »abstrakta» substantiv,
ej heller satsfogningar »med konjunktionssatser», »indirekta
frågesatser» eller »relativsatser». De veta, att verbets finita modi
äro indikativ, konjunktiv och imperativ samt dess infinita
infinitiv, particip [presens eller perfektum] och supinum. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
