Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan uppfattandet af ett visst grammatiskt innehåll och dess
praktiska användande bör förekomma ett , ett in-
lärande däraf såsom ett naturligt samband mellan förståendet af
saken och den praktiska tillämpningen. Hr Dalströms
öfnings-exempel äro visserligen fullt tillräckliga till förklarande af hvad
de äro ämnade att förklara. Men de äro ingalunda tillräckliga
för att lära barnen, hvad de verkligen böra grundligt inöfva.
Så t. ex. upptager han icke ett enda tingord, hvars flertalsform
kan antagas orsaka barnen svårigheter. Hans bok saknar i det
hela öfningar, som kunde bilda en naturlig öfvergång från det
teoretiska till det praktiska. Att denna bok vill hos barnen
lägga grund för modersmålets skriftliga användning, är
därför mycket svårt att förstå. Vore detta sant, då borde den
väl i första hand vara så uppställd, att den verkligen
uppfordrade barnen att i skrift gifva den riktiga formen åt ord
och uttryck, som på ett visst stadium behandlats. Vid
undervisning i räkning nöjer sig ingen med endast förklaringar och
upplysande exempel. Man anser oundgängligen nödigt att
också förelägga barnen uppgifter till lösning. Detta är
tvifvels-utan af vikt äfven i fråga om modersmålet. Hr Dalström har
dock ej i sin bok en enda öfhingsuppgift, som synes afseddför
skriftlig öfning. Han tyckes tro, att barn utan att skrifva kunna
lära sig skriftligt använda språket.
Hrr Norlön och Sjölander nöja sig icke med att barnen
endast få en riktig uppfattning af läroinnehållet. Deras metod
går ut på att äfven inskärpa och tillämpa detsamma. Allt hvad
den förre förf. upptagit af språkläran, har också fått sina
särskilda öfningsstycken. De första ha till ändamål att lära barnen
bilda satser med endast subjekt och predikat. Efter dessa följa
öfningar med icke utbildade satser, hvilka lärjungame enligt
gifna mönster skola utbilda genom att sätta lämpliga
bestämningar till det omtalade eller det utsagda. Därigenom
förberedas barnen att skilja satser i sammansatta meningar från
hvarandra. »På denna grund har undervisningen om
användandet af de mindre skiljetecknen, särdeles utsättandet af
komma, blifvit byggd». Efter några stycken med olika slag af
satser i afseende på innehållet (påstående- och frågesatser o. s. v.)
följa därför öfningar, som afse ett grundligt inskärpande af
reglerna för skiljetecknens bruk. Dessa öfningar äro både många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
