Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och utförliga samt genom sitt innehåll flerstädes synnerligen
fängslande. Sådana stycken som 20:e och 21:a m. fl. komma
barn att klappa händerna af glädje och göra från början boken
kär för dem. Enär frånvaron af skiljetecken inuti meningarna
betydligt försvårar uppfattningen af innehållet och den riktiga
läsningen, inse lärjungarna lätt skiljetecknens stora nytta och
bli angelägna att lära sig bruka dem rätt. öfningarna skärpa
ock mycket uppmärksamheten och eftertanken, ty inga
skiljetecken gifva ledning för åtskiljandet af den ena satsen från
den andra. I allmänhet angifves medelst tankstreck, hvar
meningarna sluta, men i några stycken, som naturligtvis senare
genomgås, saknas äfven denna hjälp. Därigenom sättes
lärjungens förmåga att bedöma, hvad som hör till samma mening,
mycket på prof men vinner ock i utveckling under det
oundgängliga tankearbetet.
Äfven hr Sjölander har icke så få öfningsstycken till läran
om skiljetecknen. Om de också icke äro så utförliga och
omväxlande som förutnämnde författares, kunna de likväl bilda ett
ganska godt underlag för många tysta öfningar i skolan eller
för hemuppgifter.
I fråga om urvalet af rent grammatiska kategorier har
Tektor Norlén iakttagit största sparsamhet. Han kan därför så
mycket grundligare ägna uppmärksamheten åt hufvudsakerna.
Däremot vill hr Sjölander synbarligen liksom hr Dalström gärna
plocka med så mycket som möjligt af det kära »systemet».
Detta framträder dock mindre dominerande hos hr Sjölander,
dels emedan saken här och hvar behandlas mera praktiskt och
utan konstiga namn, dels ock till följd af att svenska
benämningar äro i hans bok satta i första rummet. Vi hoppas, att
parenteserna med inneslutna latinska termer så småningom skola
minskas till antal i efter hand utkommande upplagor. Barnen ha
intet behof af två namn på samma sak.
Formläran behandlas af rektor Norlén liksom satsläran
hufvudsakligen i anslutning till öfningsstycken. Vi tro, att det
är välbetänkt att sålunda gifva en lärare, hvad han för sin skola
bäst behöfver. Detta är nämligen icke flere eller färre liksom
närmast för honom afsedda förtydligande exempel. Dylika kan
han alltid skaffa sig och vid behof äfven uppskrifva å svarta
Tidskrift för folkundervisningen, årg. 1892. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
