Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre kan kontrollen utöfvas af n&gon person, som konsistoriet
därtill föroTdnat. Det torde under sådana förhållanden icke vara
sä lätt att få censorer. Man finge åtminstone lof att gå utom
stiftet. År 1842 fingo konsistorierna uppdrag att grunda
seminarier. Sedan dess — således allt ifrån början af seminariernas
tillvaro — hafva de ledt dessa läroverk. Hvad hafva de nu
gjort, eftersom de skola beröfvas allt inflytande på kontrollen
öfver afgångsexamen? Eller kanske man här åter har att skaffa
med ett förstucket bemödande att lösgöra folkbildningen från
den kyrkliga ledningen?
Slutligen fordrar författaren, att kontrollen skall vara »nog*
granm. Det skall gärna medgifvas, att den hittills icke har
varit noggrann: hela examen har försiggått på 2 dagar, 1 för
den teoretiska och 1 för den praktiska examen. Antag, att
abiturienternas antal är 30. Om dessa skola examineras i ett
ämne på 1 timme, får examinatorn i medeltal endast 2 minuter
för hvarje elev. Kontrollen kan under sådana förhållanden icke
blifva noggrann. Den kontrollerande måste nöja sig med ett
totalintryck och i öfrigt låta det bero på lärarepersonalens
redbarhet. Så har det hittills tillgått. Tilläggas bör dock, att det
står så väl konsistoriets ordförande som seminariets inspektor
iritt, ja, att det enligt seminariestadgans § 67 är deras oafvisliga
plikt att under de fyra läsåren öfvertyga sig om huru det är
med elevernas kunskapsmått. Detta får icke förbises.
Hafva seminarierna missbrukat det förtroende, man skänkt
dem, efter de nu skola ställas under skärpt kontroll? Då är
det väl bra illa ställdt med den lärarekår, de utexaminerat under
det halfsekel, de nu existerat? Lyckligtvis har man icke
försport någon allmännare klagan. Behöfves då verkligen en skärpt
kontroll öfver deras afgångsexamina? Enskilda representanter
hafva ju, ledsamt att säga, lämnat mycket öfrigt att önska både
i kunskaper och praktisk duglighet, men så är det inom alla
kårer och lär väl så förblifva, äfven om den mest rigorösa
kontroll införes. Och dessutom — månne den skulle vara alldeles
utan fara? Huru skulle det väl gå med de svagare elevernas
hälsa, om de visste, att främmande personer skulle efter en kort
stunds förhör afgöra, huruvida de skulle komma att godkännas
eller ej? Sannolikt mycket illa: de skulle arbeta sig fördärf-
Tidskrift för folkundervisningenJ år g. 1892. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
