Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om denna önska vi endast en enda ändring. Om, såsom
antagligt är, de uppsatser, som skrifvas i och för afgångsexamen,
fortfarande komma att infordras till Kungl.
Ecklesiastikdepartementet, synas skäl föreligga, att ämnena för dessa uppsatser
ut-gifvas i samma ordning som ämnena för afgångsskrifningarna
vid de allmänna läroverken. Så länge uppsatserna uteslutande
bedömdes af det läroverk, där de voro författade, var sådan
åtgärd icke af behöfvet påkallad, men om de skola jämföras med
hvarandra och möjligen i någon mån grundläggu ett jämförande
omdöme angående de skilda seminarierna, torde nu berörda
ändring icke vara öfverflödig. I sammanhang med denna ändring
bör väl då också stadgas, huru lång tid som får användas till
deras författande, om eleverna få använda några källor af hvilka
uppsatserna skola granskas och bedömas o. s. v. Under den
sakkunniga ledning, hvarunder seminarierna nu arbeta, betyder
en stadgeförändring vida mindre än annars, men i allt fall anse
vi saken viktig nog att behjärtas.
Hr Dalin yttrar på sidan 72, att »det mått af kunskaper,
som lagen stadgar» (för folkskolelärareexamen) »enligt alla
sakkunnigas omdöme måste anses såsom yttersta minimum för
möjligbeten att blott någorlunda nöjaktigt sköta» en
folkskoleläraretjänst, och därmed berör han en punkt, som är långt viktigare,
än han synes ana. Här och icke i fråga om examen är det,
som närmare bestämmelser kräfvas. Ty här torde stor olikhet
råda mellan olika seminariers och olika lärares praxis. Medan
den ene läraren har samma åsikt som hr Dalin, anser den andre,
att han är skyldig gifva äfven det högsta betyget för »det mått
af kunskaper, som lagen stadgar».
För öfrigt kan man knappast säga, att lagen stadgar
något visst och noga bestämdt mått af kunskaper, ty hvad
som där säges angående lärokurser, är i flera fall så
allmänt, att det lämnar rum för mycket olika tolkningar.
Närmare ledning gifves icke heller i den »undervisningsplan»,
som seminariestadgan innehåller. Skillnaden mellan det
minimum och det maximum, som där kan rymmas, är
uppenbarligen mycket stor.
Här är således den enskilde lärarens frihet väl tillgodosedd.
Så långt är allt godt och väl. Men saken har flera sidor. En
är redan påpekad, nämligen den, att betygsnivån härigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
