Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifva dem ej blott en lifsuppfattning utan en kristlig
lifsrikt-ning. Lägre kunna vi icke ställa vårt mål, och för att riktigt
för oss själfva och andra klargöra vår ståndpunkt skola vi till
och med lägga bort namnet »religionsundervisning» och i stället
säga »kristendomsundervisning», ty med ingen annan
religionsundervisning kunna vi vara till freds.
Fr. L.
27.
Folkskolelärarens fortsatta utbildning.
Uti n:o 43 af »Svensk Läraretidning för i år läses följande:
»Då vid folkhögskolemötet i Uppsala professor Rudin sökte i
någon mån ursäkta prästernas likgiltighet eller afvoghet gent
emot folkhögskolan genom anförande af deras farhåga för den
lärdomshögfärd, densamma kunde alstra, svarade honom d:r
Magnusson, att andra bildningsanstalter alstrade lärdomshögfärd
i långt högre grad än folkhögskolan: särskildt vore detta fallet
med seminarierna, där hela systemet vore sådant, att eleverna
svårligen kunde undgå att blifva så uppblåsta som möjligt.»
Vid d:r Magnussons yttrande gjorde en platstidning den
anmärkningen, att det omordade missförhållandet vid
seminarierna visserligen efter dess mening otvifvelaktigt vore för handen,
men »att denna naiva själföfverskattning skingras, likt dimman
för nordanvinden en sommarmorgon, ganska snart vid utträdet i
det praktiska lif vet.»
Alltså: högfärdiga sällar äro de unga lärarne, när de komma
ut och börja sin verksamhet. Nu vet man det. Men hvad säger
»Läraretidningen» om detta för lärareståndets sociala anseende
kränkande språk? Jo, hon fortsätter på följande sätt: »Denna
senare anmärkning träffar, som man säger, hufvudet på spiken».
Så förhåller det sig med den unge lärarens karakter. Huru
är det då med hans kunskaper? Det låter »Läraretidningen» oss
veta i n:o 44. Där får »en folkskolelärare på landet» meddela
följande: »Med en torftig folkskoleunderbyggnad hafva
folkskole-lärarne kommit till seminariet. Här har deras så godt som enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
