Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själaspis under 3 h4 år utgjort den antagna katekesen jämte
en lärobok i biblisk historia, folkskolans läsebok, Berlins
naturlära, Odhners svenska historia, en geografi, bestående af namn
och sifferuppgifter. Undervisningssätt et har i många fall varit
pluggläsning med efterföljande utfrågning af bokens ord.»
Gement okunnig är således den unge läraren, när han träder
ut för att verka i folkskolan: han har knappast en god
folkskole-kurs i sitt hufvud, det är allt. Hvad säger nu »Läraretidningen»
om denna för lärareståndet kränkande uppgift? Jo, hon inleder
den artikel, hvari denna uppgift förekommer, med följande ord:
>Med nöje lämna vi plats för följande inlägg i lärare bild
nings-frågan.»
I dessa dagar anser man sig hafva funnit ett lyckligare
uppslag i fortbildningsfrågan än det hittills försökta. Man vill
tillförsäkra folkskolelärarne »universitetsundervisning». Det blir bättre
opp det. »Universitetsbildade folkskolelärare» — hvem skall icke
hysa respekt för sådana planer! Vi skola icke fråga, huru det
kan vara möjligt att bygga »universitetsstudier» och
»universitets-bildning» på en så ömklig grund som den ofvan skildrade. Ej
heller skola vi spöija, huru »universitetsbildning» skall kunna
vinnas på den korta tid, man föreslagit: en månad under
sommaren, delad mellan studier och angenäma samkväm, det är allt.
Den, som löser detta problem, öfverträffar i sanning de djärfvaste
förhoppningar i afseende på universitetsstudiernas förkortande,
och ingen skall frånkänna honom rätt till nationalbelöning.
Seminarierna lära ställa sig fientligt till sina forna lärjungars
sträfvanden efter högre bildning.
»Läraretidningen», som naturligtvis känner denna sak,
upp-gifver, att de gjort »det häftigaste motstånd» mot
»folkskolelärarekårens sträfvanden efter högre bildning», och tillägger
bland annat: »Långt ifrån att i krafvet på fortsatt bildning se
ett glädjande bevis för att seminariestudierna åtminstone icke
utsläckt kunskapsbegäret, betraktade de ty värr i allmänhet detta
kraf såsom ett slags förolämpning mot sig själfva. Seminarierna,
sade de rent ut, kunna redan nu gifva folkskolelärarne de
insikter, som de behöfva för att meddela undervisning i folkskolan;
en högre bildningsanstalt är sålunda alldeles öfverflödig för att
bibringa dem, hvad som fordras för skötandet af deras kall. De
folkskolelärare, som det oaktadt ifra härför, göra det, blott eme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
