- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 12 (1893) /
50

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en benägenhet att å nyo uppträda samtidigt eller omedelbart efter
h vartannat i medvetandet. Och det kan då ej a priori sägas
vara orimligt att antaga, att själens förmåga att på detta sätt
knyta tillsammans sina förnimmelser skulle genom öfning kunna
ökas.

Redan det förhållandet, att personer faktiskt hafva olika godt
minne i allmänhet, gör det sannolikt, att minnesförmågan ock
hos den enskilde kan genom öfning ökas. Nämnda faktum visar
ju nämligen, att minnet icke blott är ett passivt falt för
idéassociationernas verksamhet utan själft en kraft, som såsom alla
organiska krafter sannolikt växer i samma mån, som den brukas.

Idéassociationen och minnet är nämligen ingenting annat än
en sida af detsamma, som på andra områden af det organiska
lifvet plägar kallas vanans makt, d. v. s. då vi utfört en
verksamhet en eller flera gånger förut, så få vi därigenom en större
lätthet att utföra den verksamheten om igen och sålunda ock en
viss benägenhet att upprepa den. Men en verksamhet består
aldrig blott i ett enda lösryckt verksamhetselement, en enda
rörelse, en enda förnimmelse o. s. v. utan alltid i någon mån af
ett helt af sådana moment. Vanan yttrar sig sålunda alltid i
en benägenhet att utföra ett sådant helt, en komplicerad rörelse,
och fastmer då däri, att då början af en sådan rörelse, som
förut förekommit, upprepas, ock fortsättningen å nyo skall följa
med. Detta är det då som gör, att på förnimmelsernas område
redan hafda förnimmelser hafva en benägenhet att åter uppdyka
i själen oeli att göra det just tillsammans med sina förra grannar
i medvetandet. Och detta är ju detsamma som idéassociationen.

Nu är det påtagligen åtminstone ej alldeles orimligt att
antaga, att denna själens sammangjutning af verksamhetens olika
moment med hvarandra kan genom uppöfning stegras. Det är
möjligt, att en vana att genom afsiktligt inlärande och erinring
begagna sig af idéassociationens samband mellan förnimmelserna
kan göra själfva detta samband i allmänhet fastare. En gymnast
kan genom öfning inlära ej blott vissa enskilda rörelser eller
rörelsekomplexer utan möjligen ock därigenom förvärfva en större
förmåga i allmänhet att behärska nya rörelsekomplexer eller att
öfver hufvud taget kunna gifva sig på mera komplicerade
rörelseformer. Jag vågar därför ej med bestämdhet förneka
möjligheten af att läxläsning kan medföra ökad minnesförmåga. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/12/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free