Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den förra frågan kan man utan tvekan besvara med nej,
ty huru långt man än i våra dagar utsträckt fordran p&
studentexamen såsom villkor för inträde vid fackskolorna, torde
man dock ganska allmänt Tygga tillbaka för denna fordran,
när det gäller inträde vid seminarierna, och ingen lär vilja åtaga
sig att bevisa, det en sådan fordran är nödvändig.
Men kanske den är önskvärd? Kanske folkskolan skulle
vinna därpå? Ja, visst skulle skolan vinna därpå, torde någon
svara. Då behöfde ju ynglingen aldrig välja, förrän han hunnit
de år, då man kan pröfva så väl egna anlag som kallets
innebörd och de svårigheter, som där möta. Fördelarna ligga
således för öppen dag: man skulle få idel intresserade och för
kallet begåfvade alumner.
Ja, så kan det tyckas, när man ensidigt ser saken från
ideell synpunkt. Men medaljen har också sin frånsida.
Studenter äga ju redan nu rätt att utan tentamen blifva inskrifna
vid lärarebildningsanstalt, och somliga göra äfven bruk af denna
rätt. Men hvilka? De bäst utrustade och mest kunniga?
Ingalunda. Hvad berättigar då till den tron, att det i framtiden
skulle blifva annorlunda? Skola icke de bättre rustade äfven
då välja de i ekonomiskt och socialt afseende mera lönande
banorna? Skolan skulle på detta sätt helt visst gå miste om
de största förmågorna. Icke ens den mest sangviniske lär väl
hoppas, att vårt folk skall kunna höja folkskolelärarelönerna till
jämnhöjd med prästers, domares m. fl. löner. Säkert är också, att
mången dugande förmåga, som först vid mognare år fattat sitt lifs
uppgift, aldrig skulle vågat försöket, om vägen gått genom de
allmänna läroverken. Afven genom sådanas utestängande skulle
skolan mista krafter, som hon icke har råd att förlora.
Men om det vore tänkbart, att folkskolelärarne med ens
erhölle en sådan löneförbättring, att tillräckligt antal aspiranter
lockades in på banan, vore det under sådana förhållanden
välbetänkt att låta den teoretiska utbildningen bero vid
studentexamen? Eller med andra ord: Ager en student gedigna
kunskaper nog för att sköta en folkskola? Att påstå detta vore
detsamma som att göra gällande, det fordringarna på folkskolelärarnes
kunskaper nu äro alltför stora, och böra minskas. Ty när skulle
studenten hafva inhämtat ett sådant kunskapsmått i kristen*
domskunskap, modersmål och geografi, som folkskoleläraren äger?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
