Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid satsfogning, bestående af försats och eftersats och sam-
ordnad med en föregående sats, mellan det samordnande
binde-ordet och föresatsen; t. ex. s. 50128: visste knappt, att
han fanns; men när han var borta, då häpnade man ;
i regeln mellan samordnade fullständiga bisatser; t. ex. 58921:
jag vill blott anmärka den nyss antydda musikaliska folkviseklang,
som ljuder genom dessa verser och hvilken åtminstone för våra
svenska öron är så hörbar.
Komma utsattes i följande fall, där Lb ej använder
skiljetecken:
i allmänhet för att skilja adverbial från satsens öfriga
delar; t. ex. 477°: och han grät, med sammanknäppta händer;
5033: Efter att i Stockholm hafva blifvit inskrifven i
konungens kansli 1815, tjänstgjorde Stagnelius i ecklesiastikexpeditionen.;
alltid framför konjunktionerna men, utan (Lb har komma,
endast då de förena samordnade satser, som ej hafva något ord
gemensamt);
för att afskilja satsförkortning oberoende af dennas
ställning (Lb använder komma egentligen endast vid attributiv
satsförkortning, som följer omedelbart efter hufvudordet).
De afvikelser i öfrigt, som jag iakttagit, förefalla att vara
mera tillfälliga och kunna i allmänhet ej bringas under någon
bestämd regel.
Hernösand den 5 maj 1893.
Alfred Hellenius.
Bidrag till pedagogisk psykologi i monografi.sk form. 1.
Tänkande och minne af F. W. Dörpfeld. Öfvers. af Joh.
Lindholm. Med forord af Richard Norén. — Stockholm 1893, Norstedt &
Söner.
Den empiriska psykologien är en jämförelsevis ung
vetenskap. Anda till de senaste årtiondena har vetenskapen om
själsföreteelserna så gått i den spekulativa filosofiens ledband
och så mycket användt dess abstrakta termer, att man väl kan
förstå det bristande intresse, som mött denna vetenskap hos
den icke filosofiska publiken. Och att t. ex. Sjöberg och
Kling-bergs bekanta skollärobok i »Antropologi» med dess torra defi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
