Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nitioner ej i vårt land varit ägnad att bland den stora bildate
allmänheten motverka denna psykologiens misskredit, Ar ock
lätt att förstå.
Men det psykologiska forskningsarbetet med empirisk
metod har på senare år så rastlöst fortgått i utlandet och äfven
afsatt så otvetydiga resultat inom litteraturen, t. ex. i vårt
danska grannland uti Höffdings och Kromans goda handböcker,
att man ej längre heller hos oss får ignorera denna vetenskap,
hvars undersökningar äro för oss människor de förnämsta
direkta bidragen till själfkännedomens svåra konst.
Framför allt bland skolman och uppfostrare måste den
empiriska psykologien räkna på uppmärksammande. Man inser
i våra dagar orimligheten af att vilja gripa in i en människas
kroppsliga lif utan kännedom om fysiologiens lagar, och en
läkare, som utan sådan vetenskaplig förberedelse därmed
griper sig an, betecknas med det föraktliga namnet kvacksalfvare.
Men hvad är i själfva verket en lärare, som utan psykologiskt
vetande ingriper i en människosjäls utveckling, annat än en —
pedagogisk kvacksalfvare?
Ja, all heder åt de s. k. kvacksalfvame länge ingen
vetenskaplig medicin finnes och man därför måste vara tacksam
för deras på praxis och intuitiv läkareblick stödda verksamhet.
Och på samma sätt på det pedagogiska området: ett
aktnings-värdt stycke på väg kan man för visso komma på undervisningens
och uppfostrans område genom endast naturliga lärareanlag,
sundt hvardagsförstånd och pedagogisk erfarenhet. Men endast
den, som ej känner den moderna psykologien kan påstå, att
man ej skulle komma ännu längre, om man därjämte toge den
lärdom af denna vetenskap, som den kan lämna med afseende
på lagarna för själslifvets normala utveckling.
Detta århundrade har med skäl kallats naturvetenskapernas.
Kanske skall nästa komma att kallas uppfostringsväsendets, ty
den uppgift, som närmast föreligger människoanden, är helt
visst bl. a. att öfverföra utvecklingstanken från naturens till
andens område. Men då är det ock den psykologiska
pedagogiken, som skall lämna en af de viktigaste insatserna i
kulturarbetet.
Jag tror därför, att denna psykologiska pedagogik är en
framtidsvetenskap, hvars frukter äfven vårt folk måste steg för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
