Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sak att rätt afväga de båda intressenas rätt ocb ännu mera att
i praktiken konsekvent skipa rätt dem emellan. I allmänhet —
klagar förf. — har det teoretiska intresset tagit öfverhand öfver
omsorgen för den praktiska utbildningen; denna har ty värr
reducerats till ett minimum och ofta nog inskränkts till
recept-artade anvisningar i förening med enstaka mönsterlektioner och
läroprof. I sådant fall skiljer sig seminariet icke från andra
läroanstalter med populärvetenskapligt bildnings mål och skulle
äfven utan skada för lärarebildningen kunna ersättas af sådana,
ty det har förfelat sitt mål, som är att utbilda för lärarekallet.
Till Btöd för denna uppfattning af seminariets uppgift anför
förf. Schmidt, Kehr och Schiitze, hvilka kraftigt yrka på att
tillbörlig tid, intresse och omsorg skola ägnas åt den praktiska
utbildningen, och den slutsats, hvartili han kommer, lyder så:
Det första steg, som bör tagas, när man vill åstadkomma en
grundlig och ändamålsenlig reorganisation af lärarebildningen,
kan endast bestå uti att principiellt särskilja den allmänt
vetenskapliga utbildningen från den speciella fackbildningen,
nämligen i tid, och såmedelst aflägsna det förlamande inflytande,
som dualismen i afseende på bildningsmålet medför. Han vill
icke förlägga de olika slagen af bildning till olika läroanstalter,
hvilket annars så ofta yrkas: vid samma anstalt skola de
inhämtas men på skilda tider, den teoretiska naturligtvis först,
därefter fackbildningen. För genomförande af denna reform
begär han, att seminariekursen måtte förlängas med ett år.
Den är nu 3-årig och blefve genom ett års tillägg lika lång,
som den nu är hos oss. Hans anspråk i denna del kunna
således ej förefalla oss öfverdrifna, hvarförutom likheten med
våra förhållanden tillförsäkra hans framställning ett särskildt
intresse hos svenska läsare.
Hvad vi här ofvan kallat teoretisk bildning, benämmer
förf. vetenskaplig. Men huru vanligt detta uttryckssätt än är
(det brukas ofta till och med om den teoretiska utbildning,
som folkskolan bibringar sina alumner), är han dock medveten
därom, att det lätt kan missförstås och säger därför: »När det
är fråga om vetenskaplig bildning, tänker man vanligen på
fackvetenskapliga insikter, sådana som undervisningen vid högre
läroanstalter förmedlar. Med den jämförelsevis korta
studietiden och seminarieaspiranternas anspråkslösa förbildning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
