Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp. Men folkskoleläraren skall behärska dem alla. Det
säger sig själft, att denna fordran är orimlig.
Inför de högt uppdrifna fordringarna på vetenskaplig
bildning ställer sig hr Mullener spörjande. Han frågar, om en så
beskaffad semioariebildning skulle främja lärarens fortsatta
utbildning och om offren af tid och penningar stå i ett rätt
förhållande till det mått af bildning, som folkskolelärarens kallelse
kräfver, och till de ekonomiska villkor, som erbjudas honom,
och 8varet ligger i följande: »Det är ett faktum, att en
öfver-mättnad af bildningsstoff, sådan som under dessa förhållanden
måste inträda, snarare dödar intresset och lusten till fortsatt
utbildning, och att å andra sidan lärarens praktiska duglighet
alldeles icke beror af den vetenskapliga genombildningens grad
och intensitet. Ja, det är psykologiskt och empiriskt afgjordt,
att fackstudier föra till en viss ensidighet, och att det i en
grundlig vetenskaplig bildning för folkskoleläraren ligger en
viss fara för hans praktiska verksamhet, i det hans intressen
ledas bort från folkskolans elementära grund och ledas till högre
ting. Under sådana omständigheter måste man fråga: Ar det
nödvändigt eller ens önskvärdt, att folkskoleläraren förfogar öfver
omfångsrika, lärda, fackvetenskapliga kunskaper i ordets
egentliga mening?» Han låter Stoy, F. A. W. Steglich, Clemens Nohl,
C. Kehr och L. W. Seyffarth yttra sig härom, och alla besvara
frågan med ett enstämmigt och kraftigt nej.
I detta sammanhang berör han frågan, huruvida de
allmänna läroverken kunna utgöra en lämplig förskola till den
egentliga fackbildningen, som sedan skulle inhämtas vid någon
lärarebildningsanstalt. Som det föregående låter förmoda,
besvarar han frågan med nej, eller rättare: han låter tvenne
erkända pedagoger svara, nämligen L. W. Seyffarth och A. Voigt.
Den förre skrifver: »Vi kunna fördenskull icke instämma med
Breslauer- och Berliner-petitionärerna, hvilka fordra förbildning
vid ett gymnasium eller en realskola. Såsom rent
vetenskapliga anstalter föra dessa på helt andra vägar än de, som
folkskoleläraren skall gå; deras bildning är generellt skild från den,
som meddelas i folkskolorna. Folkskoleläraren måste med
hänsyn till arten utbildas på samma sätt,, som han en gång skall
utbilda andra. Med lärjungar ur de lärda skolorna skulle
seminarierna, om de annars hylla principen om naturenlig upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
