Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den öfverklagade omogenheten kan också bero därpå, att
de pensa, som geoomgås, i förhållande till elevernas förbild*
ning och den korta studietiden äro alltför omfattande, och att
så är, det har åter till icke ringa grad sin grund i
facklärare-systemet. Om de menliga följderna af detta system yttrar W.
Stamm: »Man tänke sig en 16-årings läge, hvilken hittills har
lefvat på landet och blifvit undervisad blott af en enda lärare,
när han plötsligt ser sig försatt i ett seminarium! Timme efter
timme växla läroämnena och med dem äfven lärarne. I stället
för en lärare, som han förut hade, ser han nu 10 stycken, den
ena efter den andra, träda upp. Undervisningen i det ena
ämnet tager ingen hänsyn till undervisningen i det andra. I
hans medvetande fattas anknytningspunkter <uti det olikartade
vetande, som under de olika lektionerna meddelas. Hvad han
under ett visst tidsmoment lär, ligger liksom i ett fack för sig
bredvid det andra.»
Afven W. Steglich framhåller i starka färger de faror, som
äro förbundna med fackläraresystemet. Han skrifver bland
annat: »Visserligen har detta system onekligen den fördelen,
att läraren, som kan koncentrera sin kraft på ett enda
undervisningsområde, är i stånd att i detta gifva mera; men den,
som fördenskull förklarar sig för anBtällning af facklärare vid
seminarierna, utgår från en grundsats, som jag på förhand måste
förkasta, från den nämligen, att man vid seminarieelevers
utbildning framför allt annat måste taga hänsyn till kunskapernas
och färdigheternas främjande. Att man följer denna grundsats,
är orsaken till mycket ondt, som man lägger
seminariebild-ningen öfver hufvud till last. Anställning af facklärare vid
seminarierna rycker lärare och elever ut ur folkskolans sfar,
och detta desto mera, ju mera fackläraren utmärker sig och
sträfvar att utmärka sig i sitt fack, ju ensidigare han arbetar
för detta allena och ju mindre hans tidigare bildningsgång
har berört folkskolans sfär.»
Några ord af d:r F. W. Schiitze angående denna sak må
också anföras. Han skrifver: »Är en facklärare sträfsam, så
utvidga sig år efter år hans anteckningshäften, tills de som
vetenskapliga arbeten öfverlämnas till trycket. Ju djupare han själf
genom dagliga studier och dagligt undervisande tränger in i
sitt ämne, desto mera tillför han sina elever. Hvarje ny klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
