- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 12 (1893) /
135

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2. Det gifves ingenting, som är mera praktiskt än en god
teori — nämligen i dess riktiga tillämpning (Dörpfeld).

3. Denna tillämpning äger närmast rum i öfningsskolan.
Den skall tjäna lärjungen som mönster och förebild för hans
senare lärareverksamhet.

4. Han* skall närmast vinna inblick i undervisningens
organism, därpå insikt och uppfattning af huru disciplinarmedlen
skola på ett pädagogiskt sätt förvaltas, d. ä. huru de skola i
förbindelse med undervisningen utöfva uppfostrande inflytande.

5. Genom att närvara under mönsterlektioner och genom
egna praktiska försök skall seminaristen blifva förtrogen med
huru metodiska svårigheter skola öfvervinnas och lära känna
de fördelar, som rationell metod medför.

6. Skriftligt utförda preparationer och mångfaldiga
praktiska öfningar afse äfven att utbilda det metodiska
förfaringssättet till färdighet och säkerhet.

7. Referat och kritik öfver läroprofven bidraga väsentligt
till konsekvens, själfkännedom, själfbehärskning,
samvetsgrann-het och plikttrohet i lärarekallet, öfver hufvud till andlig tukt.

Allt detta kan enligt författarens med flera citat bestyrkta
mening endast vinnas i det fall, att seminariet har med sig
förenad en väl ordnad öfningsskola. Det förslag, som hos oss
någon gång framställts, att den praktiska utbildningen skulle
ske i annan folkskola, kvilken som helst, i stad eller på land,
under ledning af där verkande lärare, skulle således, såsom man
ju lätt kan föreställa sig, leda till en försämring af
lärarebildningen, hvars vidd man knappast kan fatta. Visst är det sant,
att seminaristen i våra öfningsskolor icke får gifva
sammanhängande undervisning i alla ämnen eller ens i något under
någon längre tid. Sant är också, att denna skola icke kan förete
alla slags skolformer och alla svårigheter, som kunna möta
därute i lifvet. Öfningsskolan är nämligen till icke blott för
seminarieelevernas skull utan äfven för barnens: hon får aldrig
göras helt enkelt till ett experimentalfält utan skall som hvarje
annan skola vara en uppfostringsanstalt, och såsom sådan måste
hon te sig för eleverna, som där erhålla början af sin praktiska
utbildning. Jag säger början, ty mera kan seminariet ej
utfösta sig att gifva; fortsättningen och mästerskapet kunna endast
vinnas i den egna skolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/12/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free