Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upptagas i folkskolan, men det hade länge stannat vid blotta
yrkandet. Oaktadt de egentliga filantropisterna icke ägnade
uppmärksamhet ät folkskoleväsendet, är det från deras tid, som första
början till historieundervisning i de lägre skolorna härstammar.
Friherre von Rochow, som med idéeer hämtade från
filantropister-nas skrifter utöfvat så stort inflytande på det tyska
folkskoleväsendet, har visserligen icke synnerligen aktat på
historie-undervisningen, men i åtskilliga läseböcker för folkskolan, som
efter Rochows föredöme i slutet på 1700-talet utgåfvos,
tillgodosågs äfven historien. I åtskilliga tyska skolordningar från samma
tid föreskrefs äfven en ordnad undervisning i fäderneslandets
his-toriå. Likväl var det ganska länge endast i bättre lottade
stads-skolor, som sådan undervisning förekom och först längre fram i
landtskolor.
Det sammanhänger med filantropisternas pedagogiska åsikter
om skolornas skyldighet att gifva för lifvet nyttiga kunskaper
men är i jämförelse med följande tider ganska märkligt, att man
under denna tid nästan allmänt ställde den fordran på
undervisningen i historia, att den i främsta rummet skulle lämna besked
om sådana händelser och inrättningar, som vore viktiga och
intressanta för lärjungarne såsom människor och blifvande
stats-medborgare, och genom hvilka den sedliga och religiösa
bildningen, konstflit och välmåga tydligen befordrats eller hindrats,
samt att den politiska historien skulle medtagas, blott för så vidt
den bidroge till bättre förstående af dessa.
Man skulle hafva väntat, att från en sådan början skulle
framgått en kraftig utveckling för detta läroämne under böljan
af vårt århundrade, och att Pestalozzis verksamhet skulle utöfvat
fruktbringande inflytande på detta så väl som på öfriga
realämnen. Så blef likväl icke förhållandet. Pestalozzis verksamhet
visade nya vägar för undervisningen i modersmålet, matematiken,
geografien och naturkunnigheten men utöfvade nästan intet
inflytande på historieundervisningen.
Den i sammanhang med befrielsekrigen mot Napoleon
uppvaknande nationalandan gaf visserligen ett nytt lif åt historiens
studium, men det vardt företrädesvis furste- och krigshistoria,
som i lägre så väl som högre skolor gjordes till föremål för
undervisning. Ett stort hinder för annan behandling af detta
läroämne var bristen på tillräckliga insikter hos lärame.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
