Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igenom de trampa människans djupaste personliga intressen
kanske ännu värre under fotterna, än genom något annat af sina
paradoxa påståenden. De fatta nämligen själens enhet på sådant
sätt, att den blir för dem liktydig med en enhet utan
mång-fald. Själen har sålunda blott en enda kvalitet: den
egenskapen att vara själsenhet, men platt intet annat eller därjämte*
Följden häraf måste ju blifva den, att alla själar äro absolut
lika till sitt väsen, och den i vår erfarenhet gifna olikheten
mellan dem beror sålunda blott på de olika förhållanden
(relationer), hvari do stå till annat. — Psykologiens hela uppgift
blir då att studera dessa förhållanden (»Methode der
Beziehun-gen») och ur dem förklara själslifvets alla växlande företeelser.
Men innan vi redogöra för deras grundtankar i det
hänseendet, må vi först underkasta deras agnosticism en granskande
pröfning. Redan här, på den yttersta tröskeln till den
herbartska psykologien, möter oss deras godtyckliga,
verklighetsfrämmande konstruktioner i stället för erfarenhetens af förståndet
blott klarare fattade och redigare ordnade fakta.
Vi ha först att fråga oss: finnes verkligen den påstådda
motsägelsen i jagets eller själfmedvetandets begrepp? Ar det
verkligen en motsägelse, att jag förnimmer själf och
sålunda på en gång är subjekt och objekt för förnimmandet i
fråga? — Motsägelse uppstår endast om ett och samma på en
gång jakas och nekas i samma afseende om samma föremål.
En förment motsägelse kan sålunda på två olika sätt häfvas.
l:o kan man visa, att de båda ifrågavarande egenskaperna i själfva
verket ej äro motsatta, d. v. s. ej innebära jakande och nekande
af det samma; så t. ex. om någon påstår den allgoda kärleken
och den straffande rättvisan i Guds väsen innebära en motsägelse,
så vederlägger man honom genom att uppvisa, att godhet och
rättvisa så långt ifrån äro hvarandras motsatser, att tvärtom båda,
fattade i fullkomlig form, blott äro olika sidor af samma sak,
sä att intet väsen kan äga absolut godhet utan att på samma
gång vara absolut rättvist. 2:o kan man uppvisa en påstådd
motsägelses blott skenbara beskaffenhet genom att ådagalägga,
det bestämningarna i fråga, om ock verkligt motsatta, ej utsägas
om saken i samma afseende; så t. ex. kan den påstådda
motsägelsen i treenighetsbegreppet lösas därigenom, att det ådaga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
