Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
objekt, förnimmer därvid ett kännande, viljande och åskådande
jag, där dessa båda sidor ännu icke differentierats, och i detta
mer eller mindre omedvetna jag stannar det empiriska jagets
regress efter innehåll. — Vare sig att man sålunda vill se
problemet »sub specie aeternitatis» (från evighetssynpunkt), eller
vill ställa sig på empirisk ståndpunkt, så visar sig sålunda äfven
denna påstådda orimlighet i jagets begrepp vara blott skenbar,
— ett alster af den med begreppen jonglerande spetsfundighet,
hvarmed Herbart briljerar, men som för vår tids vetenskap är
så främmande.
Och förnekandet af människosjälens individualitet? — För
hvarje oförvillad uppfattning är utdragandet af denna
konsekvens ur de herbartska principerna en den dråpligaste »deductio
in absurdum» (uppvisande af ett påståendes falskhet genom att
därur härleda orimliga följder). Allt verkligt är individuellt.
En enhet utan mångfald finnes endast i vår abstrakta
uppfattning, d. v. s. utgör en sida af verkligheten, på hvilken vi för
tillfället kunna rikta vår uppmärksamhet, med bortseende från
de andra sidorna. Men därför att vi se bort från dem, upphöra
de icke att existera — lika litet, som detta papper försvinner
från bordet, om jag ett ögonblick riktar mina blickar åt annat
håll. Och om ingen ursprunglig individuell åtskillnad funnes
mellan de olika människosjälarna, huru skulle en sådan kunna
komma till stånd genom förhållanden till annat? För att kunna
stå i förhållande, måste saken ju redan i och för sig vara något
och vara en viss bestämd sak, individuellt skild från allt annat.
— Huru Herbart genom nya konstruktioner medelst ett så att
säga »intelligibelt» rum söker lösa denna svårighet, att därpå
här inlåta oss, skulle föra oss för långt och äfven från den
synpunkten vara öfverflödigt, att, såsom sagdt, intet verkligt är
tänkbart på något sätt utan individualitet.
Herbarts s. k. re ali a, dit ock af honom det enkla
själs-väsendet hänföres, äro sålunda allt annat än reala (verkliga):
de äro abstrakta tanketing, som endast af hans spekulativa
fantasi förlänas ett sken af verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
