Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insikt i tyska, hvartill tid kunde anslås, ätven om man icke
skydde otillbörliga offer, skulle säkert icke blifva af det
grundliga slaget, och, hvad som är ändå värre, ytligheten skulle äfven
tränga in i de ämnen, som förut kunde behandlas på ett för
eleverna bildande sätt.
Eller hafva de öfriga ämnena verkligen någon tid att afstå?
Eller bedrifves arbetet vid seminarierna på ett lamt och slappt
sätt? Kan man måhända öka ansträngningen, öka lärotimmarna
i skolan, öka hemarbetet? Ja, vore det möjligt, så står bland
annat den egentliga fackbildningen och klappar på. Väl har
man, om man undantager förhållandena i andra klassen, där
ytterligare minst 2 timmar kunde behöfvas, för pedagogik och
metodik det nödiga timtalet i skolan, men däremot saknas
alldeles visst behöflig tid för det hemarbete, som erfordras,
om god t resultat skall nås. Att söka leda eleverna till något
enskildt och friare studium af hvad till den egentliga
fackbildningen hör är lönlöst, ty de hafva ingen tid öfrig därtill. Skola
vi trots detta faktum gifva efter ännu mera? och detta för att
lämna rum för ett nytt ämne? Det kunna vi icke. Tid till
fria studier under seminarietiden äfven i andra ämnen är ju ett
önskemål, för hvilket lärare upprepade gånger uttalat sig? Men
så snart det blir fråga om tid därtill, säga alla nej, ty de vilja
alla taga tid från de andras ämnen. Dock är gagnet af sådana
studier ett axiom. Skall man nu afskära all möjlighet till sådana
studiers anordnande genom intvingande af ett främmande ämne?
Kan någon tid sparas, bör den väl användas till det nödvändiga.
Somligas ståndpunkt är denna: Man har iDgen erfarenhet;
låt oss försöka vid ett par seminarier åtminstone! Svar: Vi
hafva visst erfarenhet. Vid seminariet i Stockholm, och säkert
äfven vid andra kvinnliga seminarier, får man i första
klassen ofta mottaga flickor, som genomgått högre flickskolor och
således läst 1, 2 ä 3 språk samt på hvart och ett offrat minst lika
mycken tid, som seminariet någonsin kan bestå åt tyskan. Stå
då dessa elever vid de 4 årens slut främst i afseende på insikt i
och förmåga att behandla modersmålet? Erfarenheten vägrar
att gifva ett jakande svar. Det beror på begåfningen, icke på
om eleven vid sitt inträde i seminariet idkat språkstudier eller
icke, om hon genomgått folkskola och preparandanstalt eller
högre flickskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
