Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi få i jjärde klassen ofta mottaga studenter. Dessa hafva
läst 4 ä 5 främmande språk. Äro då dessa öfverlägsna
seminariets öfriga, väl begåfvade elever, hvilka aldrig läst annat
språk än modersmålet? Det beror äfven här på begåfningen.
Som bekant är det bland flickorna ett jämförelsevis ganska ringa
antal, som aflägger maturitetsexamen, och det lär icke kunna
nekas, att det öfver hufvud taget är de bättre rustade, som
drifva sina studier ända fram till detta mål. Men det oaktad t
hafva de fullt upp af arbete för att kunna täfla med de väl
begåfvade seminaristerna i fjärde klassen äfven i ett sådant ämne
som modersmålet. Detta är ett faktum, som icke får bortresonneras.
Den, som har genomgått ett allmänt läroverk, har en skatt
i den språkkunskap, han äger. Han har äfven med densamma
en viss formell bildning. Detta får icke förnekas. Men det
får icke heller öfverskattas. Den formella utveckling, som han
genom språkstudier vunnit, står alltid kvar, den materiella
däremot — ja, huru är det i allmänhet med denna 10 år efter
maturitetsexamen, om den icke vidraakthålles och ökas? Men
ett erforderligt mått af formell bildning kan, såsom det visat
sig, äfven utan läsning af främmande språk vinnas. Den
praktiska nytta, insikten i ett främmande språk medför, när
färdigheten däri drifves tillräckligt långt, bör också beaktas. Men
man må i hvaije fall akta sig för att taxera språkstudiernas
bildande inflytande alltför högt. Därom erinrar docenten *Fr.
von Schéele i »Svensk tidskrift», första häftet för i år. Vi taga
oss frihet att med någon förkortning återgifva hans
framställning härom:
»Kunskap i främmande språk anses allmänt åtminstone i
vårt land såsom ett oundgängligt villkor för all högre bildning.
I de allmänna läroverken äro ju sålunda alla tre de förnämsta
moderna kulturspråken, franska, tyska och engelska, föreskrifna
såsom obligatoriska läroämnen (blott med det undantaget, att
engelskan är valfritt ämne för dem, som läsa grekiska). Och
vid vår riksdag har motionerats för införande af främmande
språk äfven vid våra folkskolelärareseminarier, sannolikt i syfte
att förr eller senare få dessa språks studium rent af infördt vid
våra folkskolor.»
»Huruvida språkstudier i denna utsträckning i vår tid äro
oundgängliga för den svenska allmänna bildningen, därom kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
