- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 13 (1894) /
28

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kvarsittningskandidaterna den omsorg, han bort. Snart skall
han ju lämna dem från sig. Läraren i nästa klass må reda sig
med dem, bäst han gitter. Helt annorlunda gestaltar sig saken,
då läraren vet, att han skall handhafva barnens undervisning
äfven i de följande klasserna, och att han ensam sålunda har
att bära ansvaret för hvad de kunna, när de äro redo att lämna
skolan. I sådant fall känner han sig starkare förpliktad att
nedlägga mer arbete och ägna mer omsorg åt dem, som hafva
svagare begåfning, än om han vid årets slut skall lämna dem
åt en annan.

6. Därigenom sporras läraren kraftigare att arbeta på sin
fortsatta utbildning.

Det är tydligt, att den lärare, som har att genomgå större
områden af de särskilda läroämnena, måste äga mer omfattande
insikter än den, som år efter år genomgår endast den lärokurs,
som skall inhämtas i en viss klass. Härigenom manas den
förre att ägna mer tid åt studier än den senare. Men med det
ökade vetandet följer ofta lusten att tillägna sig än mer.

Äfven i metodiskt hänseende är den förre mer gynnad.
Han har rikligare tillfallen att samla erfarenheter, och han är
ej i samma mån utsatt för frestelsen att falla in i den så ofta
förekommande undervisningsmekanismen. I de gynnsammare
förhållanden, hvarunder han arbetar, känner han en eggelse att
alltmer utbilda sig i det afseende, hvarom här är fråga.

Sedan vi sålunda framställt några skäl för den anordningen,
att en och samme lärare följer barnen hela skolan igenom,
vilja vi angifva några grunder mot en sådan inrättning.

1. Det är sant, att vid uppfostran noggrant afseende
bör fästas vid barnets individualitet, men det torde ej kunna
förnekas, att en individuell behandling af barnen är i skolan
endast relativt möjlig. Uppfostran i skolan är ju ej och kan
ju ej vara så anordnad, att hvarje enskildt barn uppfostras för
sig. Därtill kommer, att en lärares kännedom om ett barns
säregna beskaffenhet ofta blir mycket ensidig. Vid den rika
mångfald i begåfning och sinnesart, som finnes hos barnen i
en klass, kan en lärare icke vara allt för alla. Flera lärare
kunna däremot vara en fyllnad till hvarandra och ersätta hvar^
andra. Därför synes det vara för barnen i en klass
fördelaktigare, om de få en ny lärare, när de flyttas upp i en annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/13/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free