Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållet det religiösa momentet. Satsen, att »ju upplystare själen
är, desto bättre inser den, hvilken nytta man har af att lefva
sedligt och handla rättskaffens» (la mente piu illuminata piu
comprende 1’utilita del vivere onesto e del retto operare) —
ställer på ett rationalistiskt sätt moralen på en mycket svag
och osäker grundval och visar i det italienska folkets lif och
dess ringa samvetsgrannhet betänkliga följder. Riktigare är
det, som därefter 6äges om skolans uppfostrande förmåga (il
potere educativo della scuola), nämligen att den beror af lärarens
sinnelag och sedliga hållning (alla disposizione di animo e al
contegno del maestro). Det inflytande, som en sedlig lärares
personlighet utöfvar, framhålles med rätta. Några enstaka
egenskaper framhållas såsom berömvärda, t. ex. la bon tå, godheten,
la gentilezza, höfligheten, la mansuetudine, mildheten, la
puntu-alitä, punktligheten, hvilka alla läraren själf framför allt måste
visa (mostrare), emedan sådana saker mycket bättre inskärpas
genom handlingar än genom blotta ord (parola). Vidare
fördömas sådana laster som hyckleri, skenhelighet och lögn
(simu-lazione, ipocrisia, menzogna), hvilka läraren måste lära sina
lärjungar att förakta och i dessas ställe förmå dem att värdera
sanning och ärlighet (sinceritå e ledltå). Denna lära om plikter,
hvilka i skolan under namn af i doveri dell’ uomo e del
citta-dino (människans och medborgarens plikter) skola göras
fruktbringande för det sociala och politiska lifvet, saknar dock all
sedlig och religiös grundval. När det nämligen säges, att
skolan icke så mycket skall lära lärjungarne att känna
(cono-scere) sina plikter mot konung och fädernesland som att vänja
dem att uppfylla desamma (assuefarsi ad adempierli), och
således tjäna till viljans uppöfvande (un esercizio della voluntå),
— emedan vi under hela vårt lif visserligen få lära oss, hvilka
våra plikter äro, men icke däraf få kraft att uppfylla dem (la
forza di soddisfarvi) — eller med andra ord, att skoltukten
(la disciplina scolastica) är det viktigaste medlet (lo strumento
piu poderoso) för läraren att hos sina lärjungar åstadkomma
förmåga att uppfylla sina plikter (per formare 1’abitudine di
adempiere a suoi doveri), och niir såsom eftersträfvansvärdt
mål uppställes, att staten må åtnjuta samtidens aktning och i
framtiden höljas med ära (a rendere gloriosa e rispettata), d. v. s.
att utbilda rättskaffens, lugna, gedigna och allvarliga människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
