Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(formar della gente retta, tranquilla, solida e seria), — så sväfvar
dock hela det italienska skolreglementet i luften i följd af
frånvaron af en djupt sedligt-religiös grundval. Huru kan läraren
utan religionen och den förborgade, verkliga kraft att uppfostra,
som ligger i ett fromt sinnelag, nå det honom förelagda målet
per infondere ne’ suoi alunni i sentimenti che piii conferiscono
al benessere civile, 1’amore dell’ ordine della concordia, della
tranquillitä laboriosa e della socialitä umana. Dessa tänkesätt,
som i så hög grad bidraga till medborgares välfärd! Det är så
att säga blott en medborgerlig rättskaffenhets dygder, till hvilka
tingdomen på detta sätt skall uppfostras och vänjas, men den
djupare religiösa grundvalen fattas. Och därmed komma vi in
på den för skolan betänkliga betydelse eller rättare sagdt
frånvaro af betydelse, hvilken af staten är kyrkan tillskrifven. Den
är nämligen beröfvad all möjlighet att utöfva något slags
religiöst inflytande. Och för visso, om vi sorgfälligt betrakta den
katolska kyrkans tillstånd i Italien, hvad är det i grund och
botten för ett inflytande, som kyrkan genom sin lära (dottrina),
sin kult och sina kyrkliga ceremonier gör anspråk på och
ut-öfvar? Det är ett obetydligt minimum af den religiösa,
öfver-tygande lära, som tränger in till hjärta och samvete, hvilket
erbjudes åt så väl den uppväxande som den mognade delen af
släktet. Undervisningen i detta ämne begränsas nämligen till
meddelandet af en mycket inskränkt krets af religiösa begrepp
och kyrkliga föreskrifter. Liguoris religionsbok (Massine eterne
di S. Alfonso Maria de Liguori), som väl kan anses som den
bästa sammanfattningen af den katolska kyrkans lära, bandleder
hvarje katolik i de dagliga religionsbruken eller snarare
före-skrifver, huru han skall bedja och så att säga vandra utefter
bestämda kyrkliga banor, men vi kunna icke kalla den en
tillräcklig källa för den religiösa kunskapen. Af dess 281 sidor
sysselsätta sig icke mindre än 130 med anropandet af jungfru
Maria och helgonen och dylikt. Litanie de’ Santi upptager
utom de summariska längderna namnen på 47 helgon. Litanie
della SS. Vergine smyckar jungfru Maria med 45 binamn, hvilka
på alla möjliga sätt öfverhölja henne med ära. Visserligen
förekomma i denna bönbok allehanda »Meditazioni» öfver Gud
och Kristus och religiösa plikter, men de försvinna dock inför
detta afsiktliga framhållande af en öfverdrifven helgondyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
