Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cero) och erkänner dess ledande makt (riconoecendone la
po-tenza moderatrice) i så hög grad, att den behåller
religionsundervisning såsom ämne i folkskolestadgan (tanto da
mante-nerne 1’insegnamento nelle sue leggi sulfistruzione popolare).
Dock säges intet därom, på det att man ej må göra
bestämmelser, hvilka för olika religiösa ståndpunkter icke äro
antagliga (appunto per non entrare in determinazioni non accettabili
dalle varie credenze). Härmed är faktiskt den religion slösa, i
fråga om allt slags tros-öfvertygelse icke blott toleranta utan
äfven fullkomligt likgiltiga statens ställning till skolan
offentligen proklamerad. Ty den torftiga sedelära, som (för öfrigt
blott vid lämpligt tillfälle) skall inpräntas i lärjungarne (tutte
le occasioni per infondere ne’ suoi alunni i sentimenti che pih
conferisconc al benessere civile etc.) gör en sedligt religiös
folkuppfostran ej tillräckliga tjänster. Då vi preussare ännu hålla
fast vid en konfessionell folkskola — af den anledningen, att
en sedligt religiös folkuppfostran bör byggas på en bestämd
positiv grundval —, så befinna vi oss i detta hänseende i skarp
motsats mot det italienska skolväsendet. Den italienske prästen
trader icke inom skolans väggar af den enkla anledningen, att
han därtill ej har någon rättighet. Åt hvarje trossamfund är
öfverlämnadt att hvar som helst och på hvad sätt som helst
meddela sina medlemmar religionsundervisning, och detta ämne
får, då det icke är upptaget på läroplanen, i skolan endast ett
biämnes ställning. Det står kyrkan fritt att på söndagar och
lofdagar, på hvad sätt den behagar, gifva barnen
kristendoms-undervisning (dottrina). Allt slags ordning, tukt eller kontroll
är därför främmande för denna undervisning. Den ödesdigra
konflikten mellan stat och kyrka, den betänkliga skillnad, som
förefinnes mellan det religiösa och det borgerliga lifvet, allt
sådant blir redan i skolan inplantadt i de ungas sinnen. De
båda för underhållandet af vår jordiska samhörighet nödvändiga
organen, staten och kyrkan, undergräfva genom denna brist på
samverkan ömsesidigt hvarandras auktoritet. Hvad nu det
italienska folkskoleväsendets resultat beträffar, så kunna desamma,
om de skulle jämföras med de tyska skolornas, icke mäta sig
med dessa. De förra, hvilkas organisation knappast är 20 år
gammal, sakna ju den historiska bakgrund, som endast genom
Tidskrift för folkundervisningen, år g. la 94. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
