Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämpning på nutida förhållanden, utan fastmera därpå, att
författarens namn en tid var fruktadt och därpå snart glömdes
bort samt först i våra dagar lefvat upp igen men äfven nu
förnämligast bland skolans män.
Att referera denna allegori vore att beröfva innehållet dess
kraft och formen dess lagring. Men det hela hafva vi icke tid
att föredraga. Återstår då att meddela några stycken, tagna här
och där, valda så, att sammanhanget i möjligaste mån bevaras.
* *
*
Allegoriens hufvudperson är en man vid namn Pilgrim,
som berättar, hvad han har sett och upplefvat under en
vandring genom världen, hvilken han har företagit i afsikt att
utröna, till hvilka människor han borde sluta sig och hvad för
lifsuppgift han borde välja. Knappt hade han anträdt sin resa,
då världens härskarinna, drottning Vishet (af somliga äfven
kallad Fåfänglighet) sände honom tvenne ledsagare Vet Allt
och Uttolkare (som egentligen hette Förvillare). Dessa visade
honom allt, hvad världen har att bjuda på, och prisade dess
förträfflighet. Pilgrim insåg snart tomheten i allt och ville
vända om. Men Vet Allt, som märkte detta, kastade en tygel
öfver hans hals, och med ens gled ett betsel in i hans mun.
Tygeln var tvinnad af nyfikenhetens trådar, och betslet var af
en sorts järn, som kallades envishet. Samtidigt satte Förvillare
på honom ett par glasögon med glas af villa och bågar af ett
slags horn, som kallades vana. Så rustad, förde de honom upp
på en höjd, från hvilken han kunde taga en öfversikt af det hela.
På sina ledsagares inrådan gick Pilgrim först till världene
marknadstorg, och hvad han där såg, beskrifver han sålunda:
»Och se, jag såg otaliga skaror af människor af alla tungomål,
folkslag, åldrar, gestalter, kön, stånd och yrken. Vid första
anblicken föreföll mig detta vimmel såsom ett moln eller en
bisvärm, fast mycket förunderligare, ty några af varelserna däri
gingo, andra sprungo eller redo, somliga stodo, andra sutto;
några lågo stilla, under det andra höllo på att stiga upp eller
lägga sig ned, somliga vredo och vände på sig, andra stodo
orörliga; några voro ensamma, andra bildade större och mindre
hopar. Deras dräkt var mycket växlande. Några voro t. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:06 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/13/0088.html