Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När han eå låg alldeles utmattad, fick han plötsligt höra
en röst, som ropade: »Vänd om! Vänd om dit, hvarifrån du
har utgått, in i ditt hjärtas hus, och slut dörren om dig!»
Pilgrim lydde rösten, gick in i sig själf, samlade sina tankar, slöt
sina ögon och öron, sin mun och alla öfriga portar. Men
därinne var djupt mörker.
Som han så sitter, skiner ofvanifrån ett klart ljus in. Det
kommer från någon, som sänker sig ned. Hvem är denne? Till
gestalten liknar han en människa, men hans härlighet liknar
den sanne Gudens. Hans ansikte strålar öfver all måtta klart,
men det kan ändå betraktas af människoögon. Han ingifver icke
någon förskräckelse utan en ljufiighet, så stor, att Pilgrim säger
sig ingenstädes i världen hafva funnit någonting liknande.
Och han sade: »Välkommen, välkommen, min son och broder!»
När han hade sagt detta, slöt han Pilgrim i sin famn och kysste
honom vänligt, öfverväldigad af känslor, kunde denne icke
finna ord. Men den ankomne bröt tystnaden och sade: »Hvar
var du, min son? Hvar dröjde du så länge? Hvar vandrade du
omkring? Hvad sökte du i världen? Glädje? Hvar skulle du
söka den utom i Gud? Och hvar skulle du söka Gud utom i
hans tempel? Och i hvilket den lefvande Gudens tempel utom
det lefvande tempel, som han själf har beredt, ditt eget hjärta?
Jag såg dig, käre son, då du irrade omkring. Men längre vilie
jag icke se det. Därför förde jag dig till dig själf, förde dig
in i dig själf. Ty där har jag utvalt ett palats till min
boning; vill du där vara med mig, så skall du finna, hvad du där
ute i världen förgäfves sökte: frid, ro, ära och all fullhet; det
lofvar jag, min son, bedragen blifver du icke, som du blef där ute.»
Nu förstod Pilgrim, att det var Herren Jesus, som blifvit
hans gäst, och utbrast, full af glädje och tillförsikt: »Nu är jag
din, min Herre Jesu, tag mig an. Din vill jag vara och
för-blifva i evighet. Tala till din tjänare, och gif, att jag hör; säg
mig, hvad du vill, och gif, att jag utväljer det; pålägg mig,
hvad dig godt synes, och gif, att jag fördrager det; bruka mig
till hvad du vill, och gif, att jag förmår utföra det; befall, hvad
dig täckes, och gif mig nåd att göra, hvad du befaller; styr
så, att jag städse är intet och du allt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
