Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förutsättningar och ledning som nu, icke annars. Men hvar
taga tid och lärarekrafter därtill?
Det tyska sättet medför den betänkliga bristen, att eleverna
i hvarje ämne blott få undervisa på ett enda stadium. Och
hvad som torde synas ännu betänkligare, det är, att ingen enda
elev får undervisa i alla ämnen. Följden däraf blifver, att hvar
och en i vissa stycken går liksom på måfå till sin skolgärning.
Detta måste hafva de menligaste följder. Vi föreställa oss, huru
en ny lärare, som haft praktiska öfningar på något af skolans
högre stadier men icke på det lägsta, skall bete sig, då han i
sin tjäAst skall undervisa nybörjare. Hvad hjälper det, att han
haft sammanhängande undervisning på ett högre stadium? Eller
huru skall den, som endast haft praktiska öfningar i biblisk historia,
kunna undervisa i katekes? o. s. v. Men hvarför låter man då
icke hvarje elev undervisa i alla ämnen och på alla stadier?
Det är alldeles omöjligt. Genom att dela skolan i 6 till 8
klasser, som läsa hvar för sig, har man nog beredt tillfälle till
öfningar för många, låt vara att deras öfningar blifva ganska
olika det kommande arbetet, där läraren har att undervisa flera
klasser. Men ända därhän har man icke lyckats komma.
Ofnings-skolans klasser räcka icke till, ej heller elevernas tid. Den
svenske seminarieeleven får däremot öfva sig att undervisa i
alla ämnen och i hvarje ämne åtminstone på flera stadier, från
småskolans ända upp till fortsättningsskolans.
Det är gifvet, att den praktiserande eleven genom att
meddela 3 till 4 månaders sammanhängande undervisning i ett ämne
vinner en viss färdighet. Han är efter denna öfningstid i viss
mening rutinerad lärare i det eller de ämnen, hvari han har
undervisat. Men så står han å andra sidan alltför enkel i de
öfriga. Rutin kan vara någonting godt; men icke är det
alldeles säkert, att den är så. Den kan också vara skadlig. Om
våra elever i fjärde klassen finge under en längre
sammanhängande tid på egen hand sköta undervisningen i något ämne,
exempelvis historia, geografi eller naturkunnighet, icke tror jag,
att det innebure någon fara, vare sig för dem själfva eller för
barnen, eftersom de under två år förut studerat pedagogik och
metodik samt ej blott såsom de tyska eleverna åhört lektioner i
skolan utan jämväl under lika lång tid själfva under vederbörande
lärares ledning undervisat, och det både på lägre och högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
