Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men bör icke seminarieleven, torde någon invända, äfven
förvärfva någon rutin? Skulle vi få döma efter som saken ter
sig för oss, så tyckas våra elever vid utträdet från seminarierna
i regel ingalunda stå osäkra och famlande, vare sig det gäller
att behandla barnen eller sköta undervisningen. De äga tvärt om
alldeles tillräcklig rutin att börja med. Agde de mera, funnes
kanske mindre försynthet och mindre bildbarhet. Undantag kunna
ju dock äfven här finnas.
Fäster man sig slutligen därvid, att eleven enligt det tyska
systemet skall vid öfningstidens slut inför rektor och öfriga
lärare samt alla kamraterna hålla en sorts proficktioner, hvilka
skola i konferens refereras och bedömas samt utgöra grund för
hans betyg i undervisningsskicklighet, då inses lätt, att nämnda
rutin icke förvärfvas under nödigt lugn utan tvärt om under
den oro, som tanken på uppvisning och betyg medför. Men
att under sådan oro göra sin första lärospån i
undervisnings-konsten, det kan icke vara gynnsamt. Sådana s. k. stora
proflektioner vill man numera hos oss icke veta af. Ty man
anser dera skadliga både för de praktiserande eleverna och för
barnen.
Den omständigheten, att våra elever under tre års tid
studera pedagogik och metodik, åhöra lektioner i
öfnings-skolan samt själfva undervisa, gör, att deras håg och intresse
tidigt väckes och under lång tid stadigt riktas på det
blif-vande kallet, så att de äfven studera de teoretiska ämnena
med öppen blick för framtida behof, och detta har visat sig
vara välgörande både för studierna och för den praktiska
utbildningen.
Med etöd af det sagda vågar jag utan tvekan det
påståendet, att det svenska systemet bättre tillgodoser lärarebildningens
intresse än det tyska. Men det finns en omständighet, som i
mångas ögon väger mycket tungt till det senares förmån: det
är vida billigare; man behöfver vid dess tillämpning färre
lärarekrafter, blott en för hela öfningsskolan, icke som hos oss en for
hvarje skolafdelning, enär de praktiserande eleverna ensamma
sköta de respektiva afdelningarna utan lärares ledning. Icke
alltid hafva vi varit så lyckligt lottade, som vi nu äro. Afven
hos oss har man försökt sig på huru det är att sköta
öfnings-skolans undervisning genom eleverna och hvad det betyder för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
