Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi kunde väl framställa saken ur ännu flera synpunkter,
men det redan sagda må vara nog. Dock torde vi böra tillägga,
att från hvilken utgångspunkt vi än nalkas ämnet, komma vi alltid
till samma resultat, nämligen att vår anordning af de praktiska
öfningarna bättre tillgodoser barnens intresse än - den tyska. Vi
hafva således stor anledning till tacksamhet mot de män, under
hvilkas ledning vår nuvarande praxis utbildatB. De hade kunnat
okritiskt kopiera det tyska sättet. Men det gjorde de icke. 1
stället togo de lärdom af de erfarenheter, man gjort i utlandet,
och utvecklade med ledning däraf på själfständigt sätt den
anordning, vi nu äga. Den, som i likhet med oss varit i tillfälle
att se, hvilken omgestaltning af barnens uppförande och hela
hållning en systemväxling från det tyska till det svenska kan
medföra, känner sig för visso dubbelt tacksam.
En modifikation i vår anordning torde dock, enligt hvad vi
redan påpekat, vara välbetänkt, nämligen den, att fjärde klassens
elever i några ämnen finge gifva sammanhängande undervisning.
En sådan kan också utan minsta rubbning i systemet införas.
Ett försök skulle åtminstone icke skada.
.
16.
Litteratur.
Emil eUer Om Uppfostran af J. J. Rousseau svensk tolkning af D:r J.
Bergman med förord af Otto Salomon. Göteborg 1892. Pris bunden 5 kr.
Ett hundra trettio år gammal införlifvas med vår litteratur
en uppfostringslära i romanartad form, hvars förf. i samma arbete
(sid. 20) om sig bekänner: »Jag har en gång gjort ett fullt
bevisande försök i denna konst (uppfostran) för att blifva
öfver-tygad, att jag icke duger.» Var han själf medveten om den
omfattande sanningen i dessa ord, om det svalg, som skilde
praktikern Rousseau från teoretikern Rousseau?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
