Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Själfkritiken och dess betydelse för lärarekallets utöfning.
i.
Man har sagt, att vår tid är hyperkritisk, d. v. s. alltför
mycket böjd för kritik, och kritiserar mer än tillbörligt är. Detta
är också min mening. Att kritisera är att granska och bedöma.
Om man säger, att tiden är kritiskt anlagd, då är därmed
ingenting ond t sagdt. Man har blott påstått, att det ligger i den
nuvarande generationens skaplynne, ty vi själfva äro tiden, att
icke opröfvadt antaga vare sig gammalt eller nytt. Men att
vara hy perkritisk det är ett fel, det är att tvifvelsjukt ställa
äfven sådant under misstänksam debatt, som är afgjordt visst,
och öfvermodigt draga äfven de tankar, personer och förhållanden,
som stå högt öfver ens uppfattning, under sin småaktiga
pröfning, innerligt angelägen att finna fel i allt. Om man säger,
att tiden är hyperkritisk, så innebär det alltså en förebråelse.
Aga vi då rätt att göra tiden denna förebråelse? Vi tveka icke
att svara ja. Tiden är hyperkritisk i den mening, jag sagt, den
nekar icke därtill, den berömmer sig däraf, är stolt däröfver.
Hvad är orsaken till detta tidslyte? 1 somliga fall är det väl
sanningskärleken, forskningsbegäret, som drifver oss att pröfva
och döma; men i stort sedt, är det en helt annan makt, som
alstrar denna öfverkritik, leder både små och stora, lärda och
olärda att kritisera, det är njutningslystnadens, själfvåldets och
själfförgudningens ande, som . med titanisk kraft sträfvar att
frigöra sig från all auktoritet, gudomlig och mänsklig, från alla
band, för att kunna lefva och härska efter lust och tycke.
Man kunde tro, att den närvarande tiden, då man så gärna
kritiserar, äfven skulle vara böjd för öfverdrifven själf kritik.
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1894. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
