- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 13 (1894) /
174

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tion af sammandragen satsbindning — rekapitulation (definition
af satsbindning, satsbindningarna af två slag).

Såsom namnet på detta slags lektioner angifver, intager
kritiken vid dem viktigaste platsen. Själfva lektionen varade i
allmänhet omkring 20 min., hvarefter hela den följande delen
af timmen användes till granskning af densamma. Det föreföll
ock nästan, som om lektionen mera betraktades såsom ett medel
till öfning af åhörarnes iakttagelse- och ‘omdömesförmåga än
till den undervisandes öfning i konsten att undervisa.
Granskningen af lektionen blef därför mycket minutiös, ibland alltför
mycket i mitt tycke. Därigenom att så många af
seminarie-eleverna (ibland ända till 6) skulle uttala sina iakttagelser,
hände det emellanåt, att samma sak upprepades den ena gången
efter den andra. Eleverna fingo visserligen till uppgift att
bedöma lektionen från olika synpunkter, men de hade rätt svårt
för att skilja på dessa, och om lektionen hade någon i ögonen
fallande brist eller förtjänst, så framhölls denna vanligen af alla
de kritiserande. En sak, som gjorde ett mycket gynnsamt
intryck, var elevernas öppna blick för lektionens goda sidor och
deras betonande af dessa.

Utom kritiklektionerna åhörde jag åtskilliga lektioner, gifna
af seminarieelever uti öfningsskolorna. Dessa voro lektioner i
modersmålet, kristendomskunskap, räkning och naturkunnighet,
hvarjämte jag några gånger var närvarande vid
handarbctslektio-nerna. Hvad beträffar räknelektionerna, tyckte jag mig finna, att
aritmetikens formellt bildande betydelse väl mycket förbisågs,
under det att undervisningen i detta ämne tycktes uteslutande afse
den praktiska nyttan. Vid inlärandet af något nytt gällde det därför
blott att göra tydligt för barnen, huru de skulle gå till väga vid
lösningen af den f örelagda uppgiften, under det att föga vikt lades vid
ett strängt logiskt uttryckssätt vid redogörelsen för tillvägagåendet.
Barnen ådagalade emellertid stor färdighet vid lösandet af så väl
»sifferuppgifter» som »sakuppgifter» af ganska invecklad art. Det,
som därvid dock mest ådrog sig min uppmärksamhet, var den
förvånande stora reda och prydlighet, hvarmed lösningen af de
förelagda uppgifterna utfördes. Alla de uppgifter barnen löste
på egen hand — utom i den lägsta klassen — inskrefvos
omedelbart med bläck i böcker, utan att griffeltafla eller
konceptpapper alls användes. Behöfdes en särskild uträkning utom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/13/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free