Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af att räknas bland de icke sakkunniga, våga vi påstå, att
upp-satsskrifning i folkskolan kan med framgång öfvas, äfven om
skolan icke är tillskuren efter herbartianskt mönster, och att nu
brukliga lärokurser samt läro- och läseböcker ej utgöra hinder
för fruktbringande öfningar i uppsatsskrifning. Erfarenheten
vittnar härom så väl i vårt som i andra land. Orsakerna till
det ifrågavarande förhållandet äro att söka annorstädes.
Upp-satsskrifningen i folkskolan är ett nytt ämne, åt hvilket man
ännu ej ägnar tillbörlig uppmärksamhet, och för hvilket man
ännu ej kunnat utarbeta förfaringssätt, som fullt lämpa sig för
de olika slag af folkskolor, som i vårt land förekomma.
Härtill komma kort skoltid, ojämn skolgång, svårighet att få tid
att tillbörligen rätta det skrifna, mycket rättningsarbete samt
många lärares bristande nit och ordning just med hänsyn till
det arbete, hvarom här är fråga. Det är att hoppas, att
hädanefter större uppmärksamhet än hittills skall ägnas åt
uppsats-skrifningen, och att resultaten däraf skola blifva bättre, helst
som seminarierna på senaste tid ägnat större uppmärksamhet åt
uppsatss k ritningen än tillförene.
Inspektörerna vitsorda i allmänhet, att lärarne äga
erforderliga insikter för skötandet af sitt kall; dock hafva några
inspektörer tyckt sig märka, att åtskilliga lärare sakna säker
insikt i modersmålets grammatik. Vi tro, att påståendet är
sant. Dels finnes det åtskilliga lärare, som genomgingo
seminariet på en tid, då den korta lärotiden ej medgaf inhämtandet
af säkra insikteT i detta ämne; dels hafva många — så väl äldre
Bom yngre — flera år tjänstgjort i skolor, i hvilka ingen
undervisning i språklära förekommit och däTunder glömt bort mycket
däraf; dels har undervisningen vid seminarierna lidit af striden
om språklärans plats vid undervisningen i modersmålet; dels
har man ännu ej kommit till någon enhet om vare sig omfånget
af eller sättet för behandlingen af språkläran i folkskolan; dels
försumma lärarne att tillbörligt förbereda sig på undervisningen
i detta ämne, som man hittills alltför mycket ringaktat; dels
begagnas vid några seminarier det lefvande språket alltföT litet
som material för öfningarna i språklära. Hvad inspektörerna
anfört angående lärarnes insikter i modersmålets språklära bör
emellertid vara en uppfordran till så väl seminarierna som lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
