Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själf framställda anmärkningar bestodo de däruti, att ett ensidigt
bildningsmål tillgodosågs, att de m&ngartade kraf, som lifvet
skulle komma att ställa på mannen, ej beaktades vid ungdomens
undervisning, att modersmålet ej togs i bruk vid densamma,
och att den fosterländska odlingen helt och hållet lämnades ur
sikte.
Så uttalar sig konungen i en skrifvelse till prästeståndet
vid 1620 års riksdag på följande sätt: »Institutionen vid
skolorna är så oriktig och elak, att ingen kan komma till erudition
dels för de många feriernas skull, för fattigdomen och
sockne-gången, dels därför att undervisningen är uteslutande anlagd
på prästerliga ämnen, så att lärarne ej förstå eller akta, hvad
till regementet och borgerligt lefverne hör, hvarför ock i vårt
land få finnas, som med gagn kunna förestå predikoämbetet,
och platt inga, som till regementet (ämbetsmannaverksamhet)
nyttiga och intresserade äro.»
En annan gång skrifver han till professorerna i Uppsala:
»Ibland de förnämsta berömmelser, som riken, land och
provinser fordom haft hafva, hafver det varit ett, att de fria
konster, som hela människosläktet uti alla deras nödtorftiga saker
till nytta och gagn äro, uppå deras eget tungomål hafva skrifna
och författade varit, så att inbyggarne uti landet själfva strax
af ungdomen hafva sig däruti öfva kunnat och icke, som nu
hos oss och andra omliggande nationer sker, tillförene mera
flit, omkostnad och arbete måst lägga uppå främmande
tungomåls förstånd, genom hvilket de sedan till själfva konsterna»
kunskap och förstånd komma kunna, än som på själfva konsterna,
för hvilkas skull man då de främmande tungomålen läsa måste.
Så är det väl värd t, att I, hvilkom Vi förtrott hafva att draga
omsorg och beflita eder uppå allehanda sätt, huruledes bokliga
konster måtte uti vårt kära fädernesland funderas, utspridas
och tillväxa, med flit därefter trakten, att man måtte få de
bokliga konster på svenska, som på svenska trakteras kunna.>
Det är en märklig företeelse, att yrkanden af liknande
innehåll ungefär samtidigt i Tyskland framställas af de män,
som äro den nyare pedagogikens grundläggare, Ratich och
Comenius. Gustaf Adolf är ingalunda en eftersägare af dessa,
så mycket mindre som deras verksamhet hufvudsakligen äger
rum efter Gustaf Adolfs. Förklaringen till detta förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
