Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lägst stod en tvåklassig barnskola, i hvilken gossarne
undervisades i stafning, innanläsning, rättskrifning, räkning, katekes
och sång. Därifrån öfvergingo lärjungarne till trivialskolan,
som hade fem klasser och lika många* lärare. Undervisningen
därstädes afsåg hufvudsakligen att lägga god grund för studiet
af latinska och grekiska språken, hvarjämte teologi, logik oeh
retorik samt något aritmetik forekommo. Från trivialskolan
flyttades ynglingarne till gymnasiet, där undervisningen sköttes
af sex lektorer. Här invigdes de i nya läroämnen. Hebreiska
språket meddelades med läsning af Gamla testamentet. Lektorn
i matematik undervisade äfven i astronomi, fysik, geografi och
historia. Naturkunnigheten var förenad med medicinen. En
lärostol fanns för sedelära och svensk lagkunskap. Öfning i
lefvande språk meddelades en timme hvarje dag. Läroverkets
öfversta afdelning utgjordes af ett prästseminarium, där teologisk
undervisning tillika med predikoöfningar förnämligast upptog
tiden, men där äfven föreläsningar höllos i samhällslära.
För undervisningsmedel sörjde Rudbeckius på ett
förtjänstfullt sätt. Han skaffade matematiska instrument, anlade den
första botaniska trädgården i Sverige, skapade ett för den tiden
rikt läroverksbibliotek samt upprättade boktryckeri och boklåda.
Det bör äfven nämnas, att Rudbeckius 1632 i Västerås
inrättade den första och länge den enda flickskolan i vårt land.
De öfriga gymnasierna, som under Gustaf Adolfs tid inrättades,
motsvarade ej så väl som gymnasiet i Västerås konungens
mening, i det att deras ordnare alltför ensidigt tillgodosågo
ändamålet att utbilda präster med tillbakasättande af uppgiften
att meddela borgerlig bildning. Likväl blef denna senare aldrig
helt och hållet lämnad ur sikte.
Den inrättning, som skulle vara kronan på de fosterländska
bildningsanstalterna, var universitetet. Det är väl bekant, huru
Gustaf Adolf genom den stora gåfvan af honom tillhöriga tre
hundra hemman i Uppland och Västmanland befriade Uppsala
högskola från de ekonomiska svårigheter, som dittills förlamat
dess verksamhet. Han försåg också universitetet med för dess
verksamhet behöfliga hjälpmedel, särskildt ett synnerligen
rikhaltigt bibliotek, hvilket han åstadkom genom att till detsamma
skänka dels sin egen boksamling, dels boksamlingar, hvilka tagits
såsom krigsbyten i Tyskland. Genom en lång rad af kungabref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
