Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. Utvecklas själskrafterna, ty dessa utvecklas och stärkas
just genom att öfvas. »Genom att tänka lär man att tänka.»
8. Nödgar barnet att i ord framställa sina tankar. Dessa
vinna härigenom i klarhet, förmågan att uttrycka sig öfvas, och
ordförrådet ökas.
3« Undervisningsfrågans arter.
1. När läraren framställer en fråga för att erhålla ett
svar, som afgör, om hans påstående är riktigt eller oriktigt,
bildar han en valfråga (afgörande fråga).
Ex. Ar människan odödlig? Ar jorden fyrkantig?
Anm. Den disjunktiva frågan är intet annat än en sammansatt
valfråga. Ex. Frågan: Var Napoleon I en ryss, en svensk eller en
fransman?, kan upplösas i följande frågor: Var Napoleon I en ryss?
en svensk? en fransman? De disjunktiva frågorna böra undvikas, enär
de äro en frestelse för barnen att gissa.
2. När läraren framställer en fråga för att erhålla ett svar,
som med hänsyn till innehållet fullständigar hans påstående,
bildar han en fyllnadsfråga (bestämningsfråga). Ex. Hvem
upptäckte Amerika? Hvad förbjuder det sjunde budet?
Anm. 1. Vid framställande af en valfråga synes läraren vara oviss;
men, när han gifver en fyllnadsfråga, ställer han sig som okunnig om
den sak, som är i fråga.
Anm. 2. Vid undervisningen är fyllnadsfrågan af mycket större
värde än valfrågan, enär den förra mer skärper uppmärksamheten, mer
tager eftertanken i anspråk och mer öfvar förmågan att uttrycka sig.
Därför bör undervisaren hufvudsakligen begagna sig af fyllnadsfrågan.
Fall kunna dock gif vas, när valfrågan är på sin plats; t. ex. då
läraren vill förmedla öfvergången från en tankeföljd till en annan; då
han vill efterhöra, om barnen rätt uppfattat en sak, och då han förgäfves
försökt att på annat sätt förmå dem gif va ett riktigt svar. Den oerfarne
och den bekväme läraren hafva en viss benägenhet att begagna valfrågor,
enär de äro jämförelsevis lätta att bilda. Den skicklige undervisaren
begagnar dem endast undantagsvis. —
3. Med frågan vänder man sig till den frågades minne,
förstånd eller vilja. Med anledning däraf delas frågorna uti:
repetitions- och examensfrågor, tankefrågor och viljefrågor. Den
första användes, när man vill väcka erinringen om ett vetande,
om hvilket man kan antaga, att det redan förefinnes, den andra,
när det gäller att genom en tankeuppgift gifva anledning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
