Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. 2. Dubbelfrågor eller sådana frågor, genom hvilka man på
en gång frågar efter ilera saker, äro ofta vanligen förvillande och ej
sällan otydliga. De böra därför undvikas. T. ex. Hvilken form har
dalen, och hvilken utsikt erbjuder den?
c) vara af ett begripligt innehåll. Det i frågan gifna,
bestämda måste vara begripligt. T. ex. När dog Karl den
store? (Karl den store dog — ar det gifna.)
Anm. Man fråge icke: »Hvad blifva döda människor, ja, till och
med djur af hedningarne? (dyrkade) — Hvad skola vi aldrig hafva till
oss själfva? (välbehag).
d) vara logiskt riktig. T. ex.: Hur straffar Gud det onda?
Anm. Man fråge icke: Hvem gjorde en ädlare gärning, samariten,
som hjälpte den nödställde, eller prästen, som gick förbi honom?
Hvarför äro hedningar ne 8 goda verk dock inga goda verk?
e) vara fullt klar. Läraren bör genom sin fråga säga just
det, som han vill säga, t. ex. Hvilket haf skiljer Europa och
Amerika?
Anm. Man fråge icke: Huru botade Kristus de sjuka, då han ej
använde naturliga medel? (Det gifna i frågan är ej fullt klart. Läraren
ville hafva till svar öfvernaturliga medel, men »onaturliga medel» är
det logiskt berättigade svaret.) Hvad skall den rike icke utöfva mot
den fattige? (Oklar fråga. Läraren ville hafva till svar stolthet och
öfvermod.) Om du toge en kringla från din kamrat, hvad gjorde du
då? frågade en lärare, som ville förklara betydelsen af ordet stjäla.
Gn gosse svarade: »jag åte upp den.» Oklar fråga!
f) vara bestämd med hänsyn till frågopunkten (det
hvarefter man frågar). T. ex. Hvem blef konung i Sverige
närmast efter Johan III?
Anm. 1. Man fråge icke: Hur utkämpades siaktningen?
(Fråge-punkten är obestämd. Den frågade vet ej, om han skall säga de
omständigheter, under hvilka striden ägde rum, eller de medel, hvaraf
de stridande begagnade sig, eller sättet, hvarpå det kämpades o. s. v.)
Hurudant är silfret? Hvad gör glaset, om man slår därpå? Hvart
skola vi ej bcgifva oss?
Anm. 2. Man undvike vid bildandet af frågor, att en förväxling
af enskilda satsdelar kan äga rum. T. ex. Hvad förorsakar åskväder?
I detta ex. framstår ej tydligt, hvad som är subjekt. Vill man fråga
efter anledningen till uppkomst af åskväder, fråge man hällre:
Hvar-igenom orsakas åskvädret? Hvad verkar ångern? (orsak eller följd?).
g) vara framställd med riktig betoning. Frågan blir lättare
att uppfatta, om läraren genom tonen utmärker det ord, hvarpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
