- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 14 (1895) /
73

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hjälp medelst ledande fr&gor, exempel o. d. Dolskhet och
liknöjdhet få ej föTblandas med trögtänkthet. De böra bekämpas,
därigenom att läraren söker vinna de dolskas och liknöjdas
kärlek och förtroende, väcka deras intresse för undervisningen
samt, där så påfordras, genom att på lämpligt sätt bestraffa
dem för deras oart.

Svarar ej barnet, emedan det saknar erforderlig
sakkännedom, bör läraren meddela den felande insikten. Frågar han
t. ex. hvarför en skogsägare ej tycker om att en stor mängd
ekorrar uppehåller sig i hans nyplanterade skog, och barnet
ej kan svara därpå, enär det ej vet, att ekorren äter upp de
späda knopparna och skotten och därigenom hindrar de små
träden i deras växt, omtalar han detta, i dylika fall kunna
lämpliga exempel göra god tjänst. Kan ett barn ej angifva
skillnaden mellan en sparsam och en girig, lär det sig snart
besvara frågan, om läraren i ett exempel framställer den giri ges
och den sparsammes handlingssätt. — Ett barn förstår
skillnaden mellan falsk och sann ånger genom en jämförelse mellan
den botfårdige Petrus och den förtviflande Judas.

Kommer barnet för tillfället ej ihåg de omständigheter, som
fordras för frågans besvarande, hjälper läraren det genom så
kallade ledfrågor att erinra sig dem. Om ett barn t. ex. ej
kan besvara frågan: »Var krigslystnad orsaken till Gustaf Adolfs
deltagande i det trettioåriga kriget?» frågar läraren, hvad Gustaf
Adolf själf säger härom i sitt afskedstal till ständerna.
Stundom kommer läraren till målet därigenom, att han uppdelar
frågan, som blifvit obesvarad, i flera ledfrågor. Frågar läraren:
»Hur fattar du uttrycket: Människolifvet farsom en ström?» och
därpå ej erhåller svar, kan han framställa följande frågor: »Hvarifrån
kommer en ströms vatten? Från ett berg eller en källa. Hvart
rinner det? Till hafvet. Hvad skulle inträffa, om någon
försökte att genom en damm hindra strömmens vatten att flyta
fram? Dammen skulle genombrytas, eller vattnet rinna öfver
dess bräddar eller bana sig en annan väg. Hur rinner således
strömmens vatten mot hafvet? Utan att kunna hejdas. Säg
nu. jämförelsepunkter mellan människolifvet och strömmen!
Likasom strömmen flyter från källan till hafvet utan att kunna
hejdas, så går människans lif från vaggan till grafven utan att
kunna stannas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/14/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free