- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 14 (1895) /
74

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stundom kommer man snabbt till målet, om man frågar
efter motsatsen, t. ex. Kan ett barn ej besvara frågan: Hvad
kan lagen uträtta?, torde det kunna föras på rätt väg genom
frågan. Hvad kan lagen icke uträtta?

Det kan ock hända, att ett barn ej 6varar, emedan det ej
finner det rätta ordet för att uttrycka sin tanke. I sådana fall
bör läraren ombilda sin fråga, så att den kan besvaras med de
ord, som barnet har till sitt förfogande. Kan t. ex. ett barn
ej besvara frågan: Hur kallar du beskaffenheten hos ögat att

se bra endast på nära håll?, torde man kunna hjälpa det att
gifva det rätta svaret, om man först frågar: Hvad kallar man

den människa, som ser bra endast på nära håll? —

Anm. Läraren bör hjälpa barnet att på detta sätt komma till
rätta ordet, endast då han anser, att i sak härigenom något vinnes.
Vid undervisningen må man nämligen akta sig för så kallad verbalism,
eller en undervisning, vid hvilken man hufvudsakligen rör sig med ord,
utan att vare sig den materiella eller formella bildningen därigenom
främjas.

Hur bör läraren förfara, när han får ett oriktigt svar?

Ar svaret oriktigt med hänsyn till formen, bör han genom
frågor eller på annat sätt fästa uppmärksamhet på felet och
rätta det. Stundom kan dock intresset för innehållet vara så
öfvervägande eller stämningen vara af så stor betydelse, att
läraren bör för att undvika allt störande själf säga 6varet i
riktig form samt låta barnet säga efter det.

År svaret oriktigt till innehållet, kan det vara helt och
hållet orätt eller delvis orätt. Orsaken till det fullständigt
oriktiga svaret kan vara tanklöshet och öfverilning. 1 detta
fall kan man i allmänhet förmå barnet att själf rätta svaret
genom en allvarlig uppmaning till eftertanke och till lugnt
öfvervägande. Men, att den tillfrågade gifver ett alldeles
oriktigt svar, kan ock komma af samma orsaker, som föranleda,
att intet svar gifves. Lärarens förfaringssätt blir i båda fallen
enahanda. Dock bör han, när han erhåller ett oriktigt svar,
visa barnet, att det svarat orätt. Vanligen kan det läras att
inse, att det svarat orätt, därigenom att läraren uppmanar det
att närmare förklara sitt påstående (Hvad vill du därmed säga?
e. d.), att angifva grunden därtill eller att tillämpa det på ett
bestämdt fall. Frågar t. ex. läraren: »Böra vi använda hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/14/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free