Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pestalozzi bestämde uppfostrans mål vara själskrafternas
allsidiga och i så hög grad som möjligt fullkomliga
utbild-Ding*
Humanisterna ville dana de unga, till fullkomliga
människor, till idealmänniskor.
Diesterweg hade den uppfattningen, att uppfostrans mål
är bildandet till själfständig verksamhet i det sannas, skönas och
godas tjänst.
Den kristtrogna pedagogiken säger, att uppfostrans mål är
uttryckt i Herrens ord: »I skolen vara heliga, ty jag är helig,
Herren, eder Gud!»
Gå vi utanför de egentliga pedagogernas krets, få vi
äfven där höra många olika åsikter rörande uppfostrans mål.
Sådana äro, att barnet genom uppfostran bör sättas i stånd att
vinna en viss ställning i lifvet, att förvärfva penningar, att
föra ett njutningsrikt lif, att lära sig att umgås med människor
0. 8. V.
Herbart säger, att man kan sammanfatta uppfostrans
uppgift i begreppet moralitet.
Huruvida han däruti har rätt, beror på hur han fattar
begreppet sedlighet. Det ligger utanför gränserna för denna
uppsats att ingå i någon utredning däraf. Vi vilja endast i
förbigående meddela, att Herbart grundar sin sedelära på fem
sedliga idéer: fullkomlighet, inre frihet, välvilja, rättfärdighet
och billighet. Om människan uppfyller det, som dessa fem
idéer kräfva, är hon dygdig eller, hvilket är detsamma, sedlig.
3. Pedagogiken grundar sig på psykologien.
Visserligen hafva åtskilliga pedagoger före Herbart insett,
att pedagogiken har sin grundval i läran om själen, men ingen
af hans föregångare har så allvarligt som han framhållit
psykologiens vikt för uppfostringsarbetet. Så säger Herbart bland
annat: »Pedagogik som vetenskap hvilar på den praktiska
filosofien (etiken), och psykologien. Den förra lär oss målet, den
senare vägen, medlen och hindren». Och en af Herbarts
lärjungar skrifver: »När skolans inre och yttre inrättning, när
lås- och timplan, metod och alla öfriga förhållningsregler ej
äro grundade på psykologiens läror, arbeta lärare och
uppfostrare i mörker, sväfva undervisning och uppfostran i luften,
och intet säkert resultat kan påräknas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
